Efter bussdebaclet gick jag ner för en miljon trappor till Fotografiska där jag skulle möta mina kollegor och få guidad tur.
Och när jag stod där ovanför såg jag att det visst fanns parkering bredvid muséet. Jag ställde bilen en kvart bort, där jag hittade en ruta. Oh well. Lite vardagsmotion har ju ingen dött av. Bara blivit nedstänkt av buss.
Vi guidades bland sportbilder och jag är ju sisådär sportintresserad men mycket runt omkring OS är ju väldigt intressant. T.ex. storyn om Stella Walsh och Helen Stephens. Stephens blev beskylld för att vara man eftersom hon gjorde ett toppresultat mot Walsh 1936. Vid ett könstest (!) visade det sig att hon visst var kvinna och allt var frid och fröjd. 1980 sköts Walsh till döds vid ett bankrån och vid obduktionen visade det sig att hennes könstillhörighet inte var självklar.
Efter visningen åt vi middag som bestod av fisk(soppa) utan vätska och en god kladdkaka.
Stockholm visade sig från sin vackraste sida, ett gäng partysugna kollegor dansade loss till salsatonerna som utebaren lockade med men jag, jag klättrade uppför trapporna och tittade längtansfullt ner till dem. Allt var rätt men jag var fel. Trött, tröttare, tröttast. Jag och min lilla bil puttrade hem i sommarnatten.
Och imorse vaknade jag av att ha drömt att jag var tvungen att bevisa att jag var kvinna genom att äta en bit kladdkaka. Oh my god vad jag klarade det testet!







Fanns det några bilder från min release????