Vi åkte till Dalarna i helgen. Maken skulle jobba där i fredags och jag inledde barnens skolår med att be om ledigt för dem, så vi kunde hänga med. Så kan man också göra, när man är lärare och borde veta bättre. Men vilken skön helg vi hade! Och det är bara en av dem som är skolpliktig än så länge så det får vara okej. Och jag gjorde mitt bästa för att lära dem en massa annat under tiden. Livets verkliga skola är ju ändå … livet. Och jag lyckades klämma in både idrott (långpromenad och kubb), matematik (shopping), livskunskap (besök på kyrkogård), hemkunskap (bakning och hallonplockning) (det blev även matematik igen), maken fixade naturkunskap på lördagen då de var ute och fiskade, historia (guidad visning på Hildasholm) och vi har ständiga språklektioner så jag tror att we got it covered.
Bara husvagnen som saknas!
Barnens version av frukostmacka.
En promenix till Bondgården. Höns, kaniner och hästar beskådades på nära håll.
Femåringen vill ha den här.
Och den här. Som hon kallar ”Skeetlandsponny.”
Långt därborta syns skidbacken som vi kastade oss utför i vintras. Fick höra att jag inte är cool för jag är rädd när jag åker skidor. Jag sa att det är jag som är cool som åker skidor fast jag är livrädd. Om man inte är rädd är det väl ingen konst. Då blev de tysta.
Bondgården driver gårdsbutik.
Här integrerade vi matematik och vardag. Om mjukbolla kostar 35 och kakorna 25, hur mycket blir det då? Åttaåringen klarade huvudräkningen. Själv tog jag fingrarna till hjälp och la i rätt belopp i sparbössan. (Vågar inte skriva rätt belopp här för tänk om vi räknade fel!)
Jag.
Mina barn. Vet inte vad de gör.
Mina barn. River ut allt som förfäderna har vårdat ömt. Så leker de av bara helvete med sakerna. And loving it.
Från trädgården. Rabarber och hallon. Så otroligt sjukt gott.
Fredagskväll i kvällssolen. Med favoritcavan, releasepresent.
Hallonplock. Det finns minst tusen buskar.
Lördagkväll och flitens lampa lyser. Maken jobbade med tråkig IT, jag var i Barcelona och drev runt.
Det vackraste jag vet. Är att se dem när de sover.
Japp. När mamma är pedagog får man pedagogiska böcker och läxor.
Utflykt till Leksands bokhandel. Jag fanns där. Kunde inte möblera om för det hade märkts. Men jag presenterade mig och hoppas nu att de möblerar om själva. Å andra sidan är Josefin helt klart värd att synas. My buddy.
Innan hemfärd besökte vi Munthes Hildasholm. Fint!
Här bodde Hilda medan maken var läkare (och kanske mer) åt drottning Viktoria.
Gula trädgården. Med regndroppar.
Siljan.
Trädgården på Hildasholm.
Åkte förbi en speciell plats. En shellmack. Det är inte alltid platsen som är viktig, det är vad som händer där. Eller hände. Hence the backspegel.
Och så fort det hade stått Stockholms län på någon skylt tog det stopp. Men hem kom vi. Den här gången hade vi gärna stannat ett par dagar till borta. Oh well.
jag älskar Dalarna. Bodde i Sälen i tre år.
Åh. Saker man inte vet.