Att förlora sitt språk är att förlora sin makt

Det här blogginlägget är en del av Centrum för lättläst bloggstafett på temat språk, makt och demokrati. Jag tar över stafettpinnen efter Enligt O som gjorde sitt inlägg igår.

Tänk er kaptenen
på en galeas, en hukarejakt,
en skonare, en brigantin,
en fregatt, en korvett, en snau
med molnet av segelduk över sig:
gaffel- och bomsegel,
toppsegel, stagsegel,
skothorn, fallhorn, halshor

När det blåser till storm
kan han väl inte bara peka
med handen
och ropa: Ta ner dom där!
Det skulle se ut.

Snickaren har en låda med fackord
Muraren sina
och den som skall styra en stat
kan väl inte bara gasta i stormen:
Dom där sitter fel! Reva dom där!

Jag måste använda ord
när jag talar till er
Ni måste lära er ord.

Lars Forsell Ur Oktoberdikter

När vi föds börjar vi att kommunicera med omvärlden. I början saknar vi ord, men snart börjar vi lära oss, ett efter ett för att kunna sätta dem samman i meningar och göra oss förstådda. På vägen dit, innan vi kan, upplever vi i perioder stor frustration. Alla har väl sett tvååringens raseriutbrott som grundar sig i frustration över att inte kunna uttrycka det hon vill sedan gå över till ett harmoniskt babbel som aldrig tar slut. Språket utvecklas sedan hela livet och är ett nödvändigt verktyg för att klara sig i vardagen – i både stort och smått.

Det lilla barnet som lär sig möts av stor förståelse och mycket tålamod. Vi hjälper de små på traven, pratar gulligt med dem och skrattar i  smyg när de hittar på nya ord och testar lite fel. Allt är del av en process.

Men vad händer hos en människa som berövas sitt språk? En människa som inte längre kan kommunicera vad hon vill? En människa som plötsligt står utan möjlighet att kunna kommunicera vad som är rätt eller fel, utan möjlighet att tala om var det gör ont – om det ens gör ont. Att vakna upp en dag och vara utan språk, ensam i ett öde rum på ett sjukhus, med en larmknapp lika värdelös som nödvändig.

Vad händer hos omgivningen när en vanligtvis verbal person förlorar sitt språk? En vuxen som plötsligt inte kan kommunicera, hur behandlar man en sådan person? Förstår hon det jag säger? Kan jag prata som vanligt eller måste jag anpassa mitt språk på något sätt?

Samhället har strukturer som ska skydda. Man får en god man. En god man som ska se till ens bästa. Hur ska den gode mannnen kunna veta vad människan utan språk vill? Det vet ju alla att den som skriker högst får mest, vad får den som inte skriker?

Jag måste använda ord. Men om jag inte kan använda ord så måste du hjälpa mig så gott du kan och visa mig den respekt jag förtjänar.

Det här blogginlägget ingår i Centrum för lättlästs bloggstafett om språk, makt och demokrati. Centrum för lättläst arbetar för allas rätt till litteratur, nyheter och information utifrån var och ens förutsättningar. Mer information om bloggstafetten och fler blogginlägg hittar du på Centrum för lättlästs hemsida. Jag lämnar nu över stafettpinnen till författaren Agnes Hellström som kommer att publicera sitt inlägg imorgon.

4 kommentarer

Filed under Tankar, Uncategorized

4 responses to “Att förlora sitt språk är att förlora sin makt

  1. Pingback: Agnes Hellström » Rätten till att inte formas av ett språk

  2. Björn Carheden

    Fast det finns ordlöst språk, vilket du Pernilla antagligen använt i din bok.
    Det finns många texter om det ordlösa språket. Jag tänker på Runebergs dikt ”Den enda stunden”:

    Allena var jag,
    han kom allena;
    förbi min bana
    hans bana ledde.
    Han dröjde icke
    men tänkte dröja,
    han talte icke, men ögat talte. –
    Du obekante,
    du välbekante!
    En dag försvinner,
    ett år förflyter, det ena minnet
    det andra jag;
    den korta stunden
    blev hos mig evigt,
    den bittra stunden,
    den ljuva stunden.

    Jag minns också att jag gjorde bort mig på ett utvecklingssamtal med en elev vars pappa som var snickare. Jag orerade om språkets betydelse för kunskap då jag plötsligt insåg att hans kunskaper var inte ord. Hans språk var händernas uttrycksförmåga. Kan man med ord förklara hur man t.ex. hyvlar. Jag tror att vi som är ordkunniga ska var ödmjuka inför alla andra språk som vi glömmer bort med vår ”akademiska” kunskap.

  3. Ja du, vad får den som inte skriker? Tänkvärt inlägg!

  4. Superbra inlägg! Det är en så otroligt viktig sak att få förståelse för, det här med att alla inte har ett språk, eller måste börja om från början med att skapa ett eget språk med sina närmaste. För grunden i att vara människa är ju kommunikation med andra människor, men har man inte det, vad är man då?

    /Anna

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s