Måste man gilla huvudpersonen i en bok?

 

Många som läser Alltid du har svårt för huvudpersonen Caroline. Och då ska ni veta att jag ändå tonade ner henne, mot hur hon var från början.

Ikväll råkade jag snubbla på en recension av Alltid du, Caroline får återigen lite skäll. Stackarn. 😉 Trots att många tycker illa om huvudpersonen så hävdar de att de gillar boken. (Tack). Samtidigt säger många andra att de måste gilla huvudpersonen, annars finns det ingen anledning för dem att läsa vidare. De bryr sig inte hur det går om de inte gillar huvudpersonen.

Hur tänker du? Måste du gilla huvudpersonen för att kunna läsa / stå ut med / gilla boken?

Själv gillar jag komplicerade huvudpersoner. T.ex. är ju inte Gatsby i The Great Gatsby så supersympatisk men jag älskar den boken. Kanske just för att det är väldigt många komplexa och rätt otrevliga personer där. Men när man skrapar på ytan så är de ju bara … människor. De är som vi är. Vi är fulla av fel, vi gör misstag och vi vet inte alltid vilket ben vi ska stå på. En annan bok jag gillar mycket är Den allvarsamma leken och där gillar jag varken Lydia eller Arvid. Inte först. Men när jag tänker på dem och funderar så är ju också de just bara … människor.

Helst vill jag inte att vi diskuterar just Caroline här – pga spoilerrisk. Men om man sprängs av ilska mot henne etc så har jag slängt upp en sida där man kan prata av sig.

Annonser

20 kommentarer

Under Alltid du, Pernilla Alm

20 svar till “Måste man gilla huvudpersonen i en bok?

  1. Eva

    Jag tyckte nog inte om nån person i din bok. Men jag insåg att jag nog läst alldeles för många böcker där alla människor är så himla sympatiska. Tycker att Alltid du är en fantastisk skildring av verkligheten – där ju faktiskt de flesta människor är så där … få man gillar helt och fullt … eller inga som inte har dåliga sidor. Alltid du är en bok som man bär med sig, som berör, som man funderar mycket över. Även en tid efter man läst den. Att Caroline inte är perfekt, bra, sympatisk osv gör henne ju bara så äkta.

  2. Jag håller med, även fast jag kommer in lite sent. Man måste inte gilla dem. Faktiskt är det mer intressant om man INTE gör det ibland. Det är intressant när författaren skapat en karaktär som man ogillar men ändå kan förstå varför de handlar på ett visst sätt utifrån hur de framställer personen. Då blir det en verkligt stimulerande läsning. Jag tror att det är de där otrevliga karaktärerna som lever kvar hos läsaren efteråt. Just för att de inte följde strömmen och gjorde det de ”borde” ha gjort.

  3. Ping: Då är det avgjort | Pernilla Alm

  4. Älskar osympatiska karaktärer! Det ger ett så härligt mothugg i läsningen och till viss del en ny synvinkel på livet/tillvaron. Jag kommer på mig själv med att alltid leta efter förklaringar till varför osympatiska karaktärer är osympatiska, eller åtminstone ta fasta på det ”goda” som karaktären ändå gör. Det blir en mycket verkligare karaktär när den bär på lite skrot än om man bara sympatiserar med den hela tiden (ooops, kanske ska revidera min egen huvudperson något, kommer jag just på.)

    /Anna

  5. Sofia

    Jag trodde det tills jag läste din bok! Jag skulle vilja säga att det är ett gott betyg till dig som författare, berättelsen var spännande. Man ville veta vad som skulle hända och det var underhållande på vägen. För mig var det en ny känsla att ”störa mig” på huvudpersonen. Det är klart att jag har läst många böcker med osympatiska huvudpersoner, typ Patrick Bateman 😉 , men när personer är uttalat avskyvärda så köper man det på ett annat sätt. Här kom nog känslan av att störa sig just utifrån det faktum att Caroline egentligen är en person som ligger nära åldersmässigt och livssituationsmässigt. Hon borde varit en person jag kunde identifiera mig med men jag tyckte hon var en douchebag typ.

  6. Nej, det behöver man inte. Katniss i ”Hungerspelen” är ett ganska bra exempel på huvuperson som man blir lite irriterad på, tycker jag i alla fall. Hyfsat många har läst och älskat dom böckerna 🙂 Det ger bara en extra dimension till läsande om allt inte är så tillrättalagt. Ser fram emot att läsa din bok med osympatisk (?) huvudperson!

  7. Jag tycker inte alls att man behöver gilla huvudpersonen i en bok. Den innehåller ju förhoppningsvis mycket mer än bara en berättelse om en person. Dessutom skulle jag inte nödvändigtvis säga att jag har svårt för Caroline som person, bara hennes själviska val. Precis som du säger så är vi alla bara människor om vi skrapar lite på ytan. Hur vi själva skulle göra i en liknande situation vet vi bara om vi råkar ut för den.

    • Pernilla

      Helt sant Anneli. Och jag hoppas att du inte tycker att jag var neggig om din recension, jag ser att man kan tolka det så. För det var jag inte! 🙂

  8. Nope, man måste absolut inte gilla huvudpersonerna. Faktum är att jag tycker mer om böcker där det finns huvudpersoner som jag näst intill avskyr. Det rör upp känslor och berör. Får mig att bli engagerad och skapar åsikter. Och är inte det därför man skriver?

  9. Nej, jag tror inte man måste gilla huvudpersonen. Men det är jäkligt svårt att skapa en story med en huvudperson som man tycker illa om och ändå fånga läsaren. Så där tror jag att du har gjort något bra med Alltid Du.
    Det som fångar en är ju att man hoppas, hoppas, hoppas att huvudpersonen inte ska… stoppar där, vi inte spoila.

    Det är liksom lättare att skapa en hjälte.

    • Pernilla

      Tack Monica. 🙂
      Men är det lättare att skapa en hjälte? tycker det verkar jättesvårt!

      • Jo, det är väl lättare?? Bara skruva ihop en karaktär som alltid kämpar, och gör rätt och försvarar de som inte kan försvara sig själva. Typ. Men litteraturen är ju full av dem.
        Så fram för lite annat!
        Ps. Visst tycker man om din karaktär. På sätt och vis. Lite i alla fall 😉 Varför? Antagligen för att man känner igen sig själv lite, tror jag (inte för att jag menar att just JAG hamnat i en liknande situation, men jag känner folk som känner folk… äsch… du fattar vad jag menar).
        Som någon sa; det är ju hennes VAL man inte gillar.

        • Pernilla

          Ha ha. Det är nog det som är grejen. Ingen vågar erkänna om de är som Caroline. För hon är ju ”som man inte ska vara”.
          Och ja, det kanske är lättare med en hjälte men jag tänker att det måste vara oerhört svårt att få rätt balans. Hjälten får ju inte bli klyschig heller.

  10. Åsa G.

    Nej man måste inte alls gilla huvudpersonen i en bok. Det är boken som helhet som gör att man antingen tycker om den eller ej.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s