Girls

Vi gjorde slag i saken igår och kollade på haussade ”Girls.” Avsnitt två, eftersom avsnitt ett inte låg kvar på play. Jag fattar inte varför de inte kan låta programmen ligga ute längre, man har ju inte tid.

Och i och med att jag använde ordet ”haussade” förstår ni vad jag tycker om serien.

Vad är det för fel på mig? Varför gillar inte jag det som alla andra gillar? Eller har jag hört från fel folk? Har jag hört från förvirrade 20-åringar att det är en bra serie? Just nu kan jag inte minnas var jag har hört att den är bra. Jag kan inte heller minnas att någon jag känner har sagt att serien är bra.

Ikväll skippar jag att kolla tv igen. Har inte tid med sådant där tjafs. Jag menar, orka kolla på hysteriska 20-åringar som har tid att analysera sina ligg, analysera kroppsvätskor som eventuellt runnit ut ur en kondom och som har tid att sitta och vänta på en kompis som inte kommer till sin egen abort.  Get a life! Skaffa lite tvätthögar att tvätta, vika, stryka, skaffa några ungar att snyta, mata, trösta och så vidare. Jag lovar att ni blir mindre hysteriska då.

PS. Jag ÄLSKAR att vara nästan 40. Mycket lättare än 20. Som gynekologen i serien sa ”I wouldn’t be 24 again even if they paid me.” (Ungefär så).

Annonser

5 kommentarer

Filed under Uncategorized

5 responses to “Girls

  1. Åsa

    Jag fattar också att jag inte tillhör målgruppen, men för mig finns det inget sug i Girls.

  2. /nina

    Jag älskar Girls. Älskar att Lena Dunham är überbegåvad, skriver regisserar är med själv bjuder på sig själv rubbet rubbet rubbet. Jag är inte ALLS målgruppen, är väl sisådär 20 år äldre än allihop, men I Love It. Hatar Sex and the City, nån sorts jäkla hittepåvärld med glitter on top. I Girls är det riktiga människor, med riktiga problem (fast dom inte hunnit till torka-snor-på-ungar-fasen) men dom känns levande och jag gillar att dom är så operfekta. Tids nog blir dom gamla 36-åringar med nya problem. Det kan nog också bli intressant med tanke på fröken Dunhams förmåga att helt oförskräckt skriva på det sätt hon gör idag. Jag är impad.

  3. Björn Carheden

    Jag gjorde som du och är glad över att jag bara kunde se avsnitt 2. Jag förstår att jag inte tillhör målgruppenl men var ändå intresserad av varför serien är hyllad. Jag kan förstå att den kan vara bra för kanske 20-åriga storstadsflickor. Jag får dock inte gå i fällan att börja muttra som en gammal surgubbe om dagens ungdomar. Jag får i stället njuta av Molander, som är en dramaserie som jag lättare kan se förtjänsterna i. Vi följer också Selfridges men dock med en viss tvekan. Men snart kommer Downton Abbey. Men visst är det lite jobbigt att följa en serie med 10 avsnitt som t.ex. Brottet. Det fungerar tack vare att vi är pensionärer.

  4. Susanne B och jag såg de tre första avsnittet på en biograf, och jag gillade dem. Sedan är serien lite för ung för mig, men det är liksom en annan sak:)

  5. 60 om 12 år och 3 månader.

    Nej det är inte fel på dig. Du är rätt på det!

    Jag älskar din slutkläm på inlägget!

    Tyvärr tror många att man säger så för att man skulle vara i någon slags ålderskris.

    Jag får höra det hela tiden och jag är så less på det!

    Vi är lite olika i livet du och jag, jag är ju äldre än dig och mina döttrar är bägge utflugna ur boet numera, men förstår precis vad du menar och jag håller med dig.

    Skulle inte alls vilja vara i tjugoårsåldern igen. Allt är så mycket bättre nu. Fattar bara inte att många får för sig att man har en ålderskris bara för att man njuter och tar för sig att sitt liv, och inte lägger energi på onödigt trams. Visst är jag ledsen över att allt gick fort och att mina barn plötsligt är vuxna. Trots det har jag min energi och ork kvar som jag nu väljer att lägga på mig själv. Jag tränar, är mån om mitt yttre. Har en bättre ekonomisk förutsättning än nar jag var yngre, har skoj, jättemycket skoj. när jag vill, behöver inte anpassa mig till familjerutiner på samma sätt som förr. Jag har tid för att utvecklas i jobbet mm…. Lägger alltså över min energi någonstans. På mig själv. Om det betyder ålderskris så tack så mycket ålderskris. För jag är mer än nöjd över mig själv nu än när jag var runt tjugo.

    Nu kanske jag spårade ur en aning…. Pero creo que tu Me fattar;-)
    Besos

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s