Jag hade tänkt låta bli men kan inte

Hörni? Det här att barn inte ska få vara på kaféer? Vad är det för något? Och hur vissa nu anser att man även ska låta bli att ta med barnen på Ikea?

Jag har barn. Sedan de var pyttesmå har de följt med på restaurang, kafé, resor, barer etc etc etc. Och, för att dra en klassiker, MINA BARN SKÖTER SIG när vi är iväg. (Motsvarigheten för hundägare är Men han är sååå snäll, inte farlig alls). Jag tänker nämligen att övning ger färdighet. Hur ska de veta hur man beter sig på offentliga platser om de aldrig får gå dit?

På Twitter hävdar man att föräldrar är så lättkränkta för föräldrar tar illa upp när barnen inte ska få vara på ett visst ställe.

Ja. Jag blir kränkt när man skriker ut att man inte vill ha mina barn på ett ställe.  Och jag är fullt medveten om att alla barn inte sköter sig på offentliga platser. Jag kan själv tokstöras av barn på lokal / i kön på Ica/ på flygplanet och så vidare. Jag stör mig även på hundägare som inte plockar upp hundbajs. Rökare som står på tunnelbaneperrong/ i skidbacken/ i busskuren och röker och jag får all rök på mig. Jag stör mig på snubben som sitter på tåget och pratar högt om sitt jobb och hur viktig han är där. Jag stör mig på kvinnorna vid bordet bredvid som asgarvar högt och länge (ooops det var visst vi sist vi var ute).Jag stör mig på mannen bredvid mig på flygplanet där jag sitter inklämd i hans svettlukt och inte kan ta mig därifrån. Jag stör mig på bilisten som inte använde blinkers så jag fick stanna i onödan när jag hade skitbråttom. Jag stör mig på en jävla massa saker och vad de sakerna handlar om egentligen är att jag ibland är tjurig, har en dålig dag och att jag kanske inte har fått något på länge.

Eller så handlar det om ATT FOLK INTE KAN VISA VARANDA HÄNSYN. De barn som upplevs som störande på olika platser har inte fått lära sig hur det ska gå till. De är mitt uppe i en inlärningsprocess och om de (och vi i omgivningen) har lite tur så har de kloka föräldrar som guidar dem till hänsynstagande medborgare.

Jag kan gå på och gå på men det här säger egentligen allt:

20130305-130846.jpg

Och det här? Ska man bemöta det? Gaaaah! UNDRAR varför det finns speciella hundkaféer? Jo, kanske för att det finns allergier i samhället som vissa väljer att visa hänsyn till.

20130305-130912.jpg

Och nej, alla har inte barnvakt att strössla runt med och om man någon gång vill ha barnvakt så kanske man vill ha den till att gå ut och vara romantisk och inte stå och fundera på om Billy eller Ivar ska få följa med hem?

20130305-131040.jpg

Exakt Skugge, exakt.

20130305-131046.jpg

He he he.

20130305-131057.jpg

Och igen. Vad har mänskligheten för problem?

20130305-131103.jpg

Var går gränsen för diskriminering? Det hade varit helt andra rubriker och åsikter på Twitter om ett kafé valde att förbjuda tjockisar t.ex. (Övervikten kanske kan påverka andra kunder negativt, man kanske inte vill köpa alla bakverk om man ser hur man kan se ut efter man ätit dem). Eller om man förbjöd t.ex. amerikanska turister för att de är så många och tar så mycket plats. Eller … Äh. Nu har jag annat att göra än att bry mig om det här. Så jädra idiotiskt.

Annonser

4 kommentarer

Filed under Uncategorized

4 responses to “Jag hade tänkt låta bli men kan inte

  1. Pingback: Där ser man | Pernilla Alm

  2. Jag har barn. Sedan de var pyttesmå (de är ganska små fortfarande) har de följt med på restaurang, kafé, resor (nåja, vi reser tyvärr alldeles för sällan) och barer (se resor). Och jag har full förståelse för att något enstaka stackars kafé inte vill ha barn där, precis som att resebolag ordnar särskilda resor för par utan barn, att många väljer att ha barnfria bröllop och att Yasuragi portar barn när det inte är ”familjevecka”.

    Rör det sig om det enda kaféet i kommunen, då håller jag med om att det är illa. Men finns det 20 andra kaféer så tycker jag man kan gå på dem när man har barnen med sig, och gå på vuxenkaféet när man är utan barn. Jag tror knappast det kommer att bli en trend, eftersom kaféerna skulle förlora ganska många kunder på den här attityden.

    Ingen ska diskrimineras på grund av hudfärg, sexuell läggning, funktionshinder eller utseende, men att inte få ta med sig sina barn överallt tycker jag nog inte hamnar i diskrimineringskategorin. *duckar*

    /Frida

  3. Björn Carheden

    Jag minns bråket kring nysvenskar som satt timtals med en kopp kaffe på kaféet OGO på Kungsgatan (60-tal?) Ägarna ville bara ha vanliga svenska gäster och portade dessa snackardrickare. Tage Danielsson skaldade då:
    Tänk om alla svenskar dogo
    då blev det bra tomt på Ogo.
    Fast jag skulle vara glad om jag inte behöver dela tågvagn med skrikande småbarn idag när jag ska sitta i dryga fem timmar på hemresan från Ystad.
    Jag har ändå fördelen av att kunna ta mig hörapparaten.

  4. Jag förstår ägarnas problem, men ett sådant förbud är diskriminering helt klart.

    Dock: Tycker det är hutlöst många föräldrar som skiter fullständigt i vad deras barn gör på caféerna och restaurangerna. Kanske man istället ska ha någon slags klausul om att det på dessa offentliga ställen ska vara en lämplig ljudnivå, hänsynsfullt uppträdande etc? Eller som på Liseberg: Där får man (män?) inte gå med bar bringa. Däför att det är en familjepark där alla ska kunna ha en njutbar upplevelse, inte bara svettiga män med kagge.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s