Att inte säga nej

Just nu ligger en av mina vänner nyopererad på ett sjukhus. Hon är ensamstående mamma till tre barn och de behöver någon som tar hand om dem.  Så i helgen blir vi sju i familjen. En kollega sa idag att jag gör en jätteinsats. Att det är fint att jag gör det här för min vän.

Jag vet inte vad alternativet hade varit. Sagt ”Nej, tyvärr. Vi har inte tid”. För jag har faktiskt inte det just nu. Heller. Jag har aldrig tid. Vet faktiskt ingen som ”har” en massa tid över. Och om sanningen ska fram kunde jag inte somna igår på grund av stress över allt som jag nu måste ändra om och fixa. Och förstås kunde jag inte sova klart när jag väl hade somnat. Jag vaknade klockan 05 och var för stressad för att kunna sova, men för trött för att få något vettigt gjort. För jag försökte verkligen. Jag gick upp 05 och satte fart.

Jag har just köpt hem fredagstacos och läsk. Lördagsfrukost. Jag har ingen aning om vad de gillar men jag försökte gardera mig. Och så har jag planerat sovplatser. Och försökt lösa logistik med hämtning av fem barn. Insåg att jag inte får ihop allt det där. Så jag ringde min far.

”Hej.”
”Vad har du på hjärtat?”
”Jag behöver hjälp.”

Jag förklarade läget och min pappa sa att det var lugnt. Han kunde rycka in och hjälpa till. Hämta där inte jag och min man kunde. Erbjöd sig också att laga mat.

Och det är ju därför jag inte säger att jag inte har tid. Det är därför jag tänker att allt det där jag skulle ha gjort, och fortfarande vill göra, får vänta hur mycket det än svider. För jag har följt med min pappa när han har hjälpt sin mamma och pappa. För jag har sett hur min mamma har gjort samma med sina föräldrar. För ibland finns det någon som verkligen verkligen behöver någon. Som min pappas kompis vi en gång hämtade i hans vackra lägenhet i Gamla Stan. Aspackad. Pappa körde honom till Beckomberga. För han verkligen, verkligen behövde det. Det såg jag där jag satt i baksätet. Och undrade varför han inte var frisk och glad, han som hade en sådan vacker lägenhet i Gamla Stan.

Mina döttrar har just fått instruktioner om att städa i sina rum, göra plats för nattgäster och dela med sig av alla sina saker och sina föräldrar hela helgen. För det finns tre barn som behöver omtanke, omvårdnad och ett sätt att stå ut med att deras älskade mamma ligger på sjukhus.

Ibland säger man faktiskt inte nej. Hur mycket man än har att göra.

Men. Som en klok kompis sa. Man måste sätta sina gränser och man kan inte bara ge. Nej. Det kan man inte. Men ibland måste man finnas där. Och förhoppningsvis kanske jag får tillbaka något den dag jag behöver det. Kanske slipper jag sitta helt nerkissad och bortglömd på ett hem. Kanske tar sig mina döttrar lite tid ur sina scheman och tar med mig på en liten promenad i solen. Eller köper chokladbiskvier till mig för de vet att det är något av det bästa jag vet. Kanske. (Om jag nu bara kunde få dem att sluta bråka om vem som inte städar, vem som har städat mest och vems rum de nu ska låna ut).

 

Annonser

11 kommentarer

Filed under Barn, Tankar

11 responses to “Att inte säga nej

  1. Jenny

    Ibland gör man bara vad som måste göras. Hoppas din vän och barnens mamma kryar på sig snabbt.

  2. Å vad du är bra! Kram och hoppas att du får en bra helg med alla barnen!

  3. Jag ska ta med dig på promenad i solskenet!

  4. Petronella

    Det ger mig hopp att det finns människor som du 🙂 Kram

  5. Det är så fint ändå att höra att det finns hjälp att få för ensamstående mammor med tre barn! Hoppas att ni trots operation får en fin helg allihop!

  6. Pernilla

    Nej. Jag har inte smakat citronbiskvier pga ÄLSKAR choklad.
    PS. Du är också väldigt väldigt fin.
    NEW YÅÅÅÅRK!

  7. I´ll buy you chokladbiskvier. Ännu en sak vi har gemensamt – älsk på chokladbisvkier. Har du smakat citronbiskvier oxå?
    P.s du är väldigt väldigt fin.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s