Snopp- och snipplön på 1900-talet och nu

Aktuell lönestatistik från kommunen jag jobbar i:

Medellön lärare grundskola, senare år, kvinnor 31 252
Medellön lärare grundskola, senare år, män 31 743

Jag läser en bok just nu. Tillbaka till henne av Sara Lövestam. Jag har sedan länge bestämt att jag inte recenserar böcker i den här bloggen eftersom det blir så kladdigt då jag känner många av de författare jag läser. Jag känner inte Sara men vi är FB-vänner och har setts. Bl.a. på Grammatikdagen då hon var fantastisk. Du kan se henne där också, så här i efterhand.

 

9186969803
Som sagt. Jag recenserar inte böcker här i bloggen längre. Men. Med det sagt – jag har svårt att släcka om kvällarna för jag är så inne i historien om Signe, Elvira och Anna som var rösträttskvinnor i början av förra sekelskiftet. Jag är så inne i de innerliga känslorna mellan de olika kvinnorna. Och den moderna Hanna som söker och jag hoppas snart finner.

Signe i boken är lärare i början av 1900-talet. En sak som stör henne är löneskillnaden mellan kvinnor och män. Samma yrke. Samma utbildning. Inte samma lön. Under första delen av 1900-talet.

Jag tar det igen.

Aktuell lönestatistik från kommunen jag jobbar i:

Medellön lärare grundskola, senare år, kvinnor 31 252
Medellön lärare grundskola, senare år, män 31 743

Hundra år senare har vi alltså inte kommit längre än så.

Och nix. Skillnaden är inte stor. Just läraryrket är ett yrke som är hyfsat jämställt. Men ändå. I början av 1900-talet hävdades att det är mannen som är familjeförsörjare så han behöver mer lön. Vad hävdar man nu? Han har en snopp så han behöver mer lön?

För newsflash: Inte ens snoppars lön räcker till en hel familj i dagens Sverige. Snipporna måste faktiskt hjälpa till och dra sitt strå till stacken. (Heh). Och det finns familjer med bara snoppar och bara snippor. Hur ska man tänka då? Jag tänker att jag borde bli bög. Då kanske man blir rik?

 

Annonser

4 kommentarer

Filed under Kollegor, Lärarrelaterat

4 responses to “Snopp- och snipplön på 1900-talet och nu

  1. Björn Carheden

    Ok, vi ska kanske gå tillbaka till det gamla systemet där enda skillnaden var antal år i tjänst. Alla hade samma lön oavsett kön, så hade jag det under de första drygt 20 åren, efter varje 18 månader höjdes lönen och man slog i taket efter dryga 20 år och fick sedan bara det generella påslaget, så var det att vara statligt anställd. Varje yrkeskategori hade sitt lönesystem och det var då lika oavsett kön men olika beroende på tjänst. Jag ingick i ett system som folkskollärare och sedan i ett system för vidareutbildade folkskollärare (ämneslärare). Förutom löneskillnader så ingick det olika antal undervisningstimmar, så hade t.ex. en adjukt 6 färre lektioner per vecka. Det fanns tre olika fackförbund för oss som inte var ”läroverkslärare”, Facklärarförbundet, Folkskollärarförbundet och Småskollärarförbundet och varje förbund slogs för sina medlemmar. Vid sekelskiftet så delade man upp facket för folkskollärare i Ett manligt fack och ett kvinnligt. Det ansågs vara taktiskt riktigt eftersom de manliga var familjeförsörjare och därmed hade högre lön än de kvinnliga. Genom uppdelningen så kunde man faktiskt hävda att de kvinnliga skulle få högre lön. Något som var värre var att en yrkesarbetande kvinna blev av med sin tjänst om hon gifte sig. Jag frågade min småskolefröken som jag älskade och som var mycket barntillvänd, varför hon inte var gift och hade egna barn. Hon såg sorgesen ut men svarade inte. Min mamma berättade då att även hon hade blivit av med sitt arbete 1939 om hon inte blivit gravid. När hon sedan under kriget ville arbeta så var det ok, kanske var det kriget som tog bort den regeln. De som låg ute i fält hade svårt med försörjningsplikten. När det gäller lön så finns det många underligheter vid förhandlingar. Vår rektor tycket t.ex. inte att jag behövde högre lön eftersom jag hade ett politiskt arvode. Men du har rätt i att kvinnor ofta är sämre löneförhandlare än män. Nu är gud ske lov skillnaderna normalt små i vårt yrke. När det sedan gäller lön så är det marknadskrafterna som styr även inom skolan. När det är brist på t.ex. lärare i matematik så är det guldläge för dem, så var det inte förr då vi hade ett system då alla var lika. Vi yngre kallade det för senilitetstillägg
    eftersom vi hade svårt att se att alla lärare var värda mer varje 18 månadersperiod. Du kan ju reflektera över idrottslöner, Tyresös duktiga fotbollsflickor tjänar en bråkdel av vad allsvenskans herrar får. Det gäller också att välja en publikkär idrott. För nog tränar och satsar alla duktiga idrottare lika mycket men erhåller mycket olika ersättning. Du kan också tänka på ditt andra arbete, tjänar de bästa författarna mest? Eller är det så att t.ex. Camilla Läckberg borde få ett litterärt pris? Men nu bekymrar jag mig inte utan njuter av att vara ledig och inse att min pension räcker väl även om det netto blir ca 60% av vad jag tidigare hade och med en ”löneutveckling” som mer eller mindre står still. Det är inte så svårt att rätta mun efter matsäck för mig och Lisbeth men jag tycker synd om alla kvinnor som varit hemmafruar och nu är änkor eller frånskilda där finns en mycket större orättvis könsskillnad.

  2. Björn Carheden

    Jag ska leta reda på kommuner där det faktiskt är tvärtom. Ett skäl till att det inte gällde Lisbeth och mig kan bero på att ingen av oss var heltidsföräldraledig för sorgligt nog så kan föräldraledighet ligga den som är hemma, oftast kvinnan, i fatet, vilketbkan ge en långsammare löneutveckling.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s