Sara Lövestam intervjuar

Sara har formulerat åtta författarfrågor man aldrig får och uppmanat till svar. Så vem är jag att inte lyda? Det tog några dagar men jag tänkte att idag är en bra dag att svara, för idag är Saras nya boks releasedag. Tjohoo!

 

1. Vad trodde du att din senaste bok skulle handla om, innan du visste bättre?
Jag trodde det skulle vara en enkel kärlekshistoria om två som varit kära i varandra när de var unga, och sedan möttes igen. Och jo, lite så blev det men så värst enkel blev den inte.

2. Kan du, utan att tjuvkika, citera första meningen i alla/minst tre av dina böcker?
Alltid du: ”Hon såg direkt att det var han.”
Tvåan: ”Spelet var enkelt, hon hade lärt sig det fort.” Fast det där är inte spikat, jag har flyttat om några gånger och är inte klar än. Ett långt tag hade den en annan mening i början. ”

3. Sista meningen då?
Oh yes. Älskar sista meningen i tvåan. Fullkomligt älskar! Gillar den i Alltid du också, den gör mig pirrig. Men jag avslöjar dem inte här pga typ spoilers. Man ska inte läsa sista meningen innan man har läst boken.

4. Vad är det vanligaste folk säger när du berättar att du är författare?
Det är nästan aldrig jag som berättar. Eventuellt berättar någon annan, annars säger jag det nog inte så ofta. Men när det framkommer att jag har ”skrivit en bok” (som jag oftast säger) så kommer reaktioner som att det är riktigt coolt, hur har jag hunnit och att de också vill skriva en bok.

5. Kan du nämna tre företeelser i dina böcker, utöver intrig och karaktärer, som inte stämmer överens med verkligheten? Var det medvetet eller omedvetet?
Tre? Det ska vara husen karaktärerna bor och jobbar i. Fast det finns fysiska, riktiga förebilder. Jag är så duktig på att hålla mig till hur det verkligen ligger till, när det gäller platser och ställen. Kanske borde släppa lite på det.

6. Hur peppar du dig själv när du tvivlar på din egen berättelse?
Genom att läsa mail från nöjda läsare, också genom att be någon jag litar på läsa det jag har skrivit för att bekräfta mig. Men annars är jag rätt bra på att opeppa mig. Tycka att jag är sämst i världen och tvivla stort. Men. När jag tvivlar lägger jag undan texten ett tag, går senare tillbaka och läser om. Då ser jag mer tydligt om det är bra eller inte.

7. Vilken av dina bokkaraktärer har varit svårast att skriva? Varför?
Huvudpersonerna. De gör saker man inte ”ska” göra och ”folk” har så mycket åsikter om hur de ska tonas ner och hur de måste vara sympatiska för annars gillas de inte av läsarna. Så då försöker jag göra dem sådana och under tiden undrar jag vad det är för fel på mig som skriver om elakingar, varför dras jag till det. Sedan blir jag rädd att mina psykologkompisar sitter och listar ut det och vet saker jag inte vet om mig själv. Typ.

8. Har du funderat på att tatuera något vackert på din rygg/nacke, så att din (eventuella) partner har något att titta på på dagarna, kvällarna och nätterna?
Nej. Tänker att min rygg och nacke duger precis som de är.

Sådär ja Sara. Nu fick du några svar. Ses ikväll!

Annonser

Lämna en kommentar

Filed under Alltid du, Kollegor, Skrivande, Tvåan

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s