Oj!

Det här tog. Mitt blogginlägg om läxor som jag skrev i fredagskväll, har till just precis nu lästs av 43 893 46 501 53 193  75 583 91 167 personer.

43 893 46 501 53 193  75 583  91 167 personer. Det är helt galet. Eller som min vän Hilary i USA:s målare Dave (the painter) skulle sagt: ”It’s fucking craaaazy.”

Den här bloggen brukar besökas av 2-300 underbara trogna läsare dagligen. Ibland skriver jag något som drar hit kanske 600. Då brukar jag fnittra förnöjsamt och vara väldigt glad över det. En gång skrev jag om att Beyoncé anses vara tjock, då hittade runt 4000 personer hit. Det var rekord och jag var mer än nöjd med att så många hade läst det jag skrev. Men nu är det alltså 43 893 46 501 53 193  75 583  91 167 personer som har läst mitt inlägg. På tre dagar. Snittet där blir något fler än 2-300 personer, det kan till och med jag räkna ut. Kommentarerna trillar in hela tiden och jag gör mitt bästa för att hänga med och svara men mellan jobb och läxläsning med barnen är det lite tjorvigt med tid. Men jag läser och tänker på det ni skriver så tack för allt engagemang!

De flesta som har hört av sig verkar hålla med mig om att läxläsning är ett gissel och i sin nuvarande form inte fungerar speciellt bra.
Några tycker annorlunda och det är helt okej det med, man måste inte tycka lika – det är intressant och berikande när man kan debattera och försöka se hur den andra sidan menar.

Men. Läxor berör, det är helt klart. Och att många tycker att något måste göras, det är också helt klart.

Och nu kommer jag till det viktigaste. En person skrev i kommentarerna att om vi nu är så många som har åsikter om läxorna så måste vi göra något. Det går inte att bara sitta och gråta ner i läxböckerna. Hon föreslog att vi ska skriva insändare, skriva till politiker, ta upp till diskussion. Jag instämmer och är en sådan där jobbig person som tycker att om man har något man är missnöjd med så har man ett ansvar att försöka göra något åt sin situation. På det sätt man kan. Alla kan göra något.

Idag skickade jag ut länken till mitt inlägg till mina kollegor. Jag tänkte att det är bra att börja hemmavid, om man vill förändra något. Direkt fick jag positiv feedback från flera. Förslag på att vi borde diskutera det här ordentligt, organiserat.

Jag pratade också med några av mina elever om det här med läxor. Om hur man lär sig. Vad de tänker om det. Intressant. De borde ju rimligtvis ha lite koll på det här, de också.

Vad gör du?

9187319047

Annonser

15 kommentarer

Filed under Jobb, Kollegor, Lärarrelaterat

15 responses to “Oj!

  1. Matilda

    Hej Pernilla och TACK för ditt inlägg. Dina ord kunde ha varit mina.

    Jag har skrivit ett brev till skolledningen på min äldsta sons (han går i åk 6) skola, med länk till dig samt länkar till Skolverket och Lärarnas Nyheter. Jag har inte fått något svar (ännu).

    Jag tog också upp frågan på föräldramötet i förra veckan, men fick ingen respons förutom från en annan mamma som är lärare på en läxfri skola och som kunde intyga att det går alldeles utmärkt utan. Sonens lärare höll med om att läxor är högst odemokratiska, men tillade att ”vi kan ju inte bara bestämma att vi inte ska ha läxor i vår klass”… (?!)

    Vad mer kan jag göra? Ett av inläggen här (Stefan W) föreslog: ”jag har befriat dem från läxor genom att säga ”läxor nej tack” till deras skola. Det tycker jag att fler borde göra.” Frågan är om det skulle fungera här, jag misstänker att lärarna då skulle uppfatta mig som kontraproduktiv och nog tycka att då får väl min son klara sig själv då. Kanske är jag orättvis, förhoppningsvis är de mer professionella än så, men vågar jag chansa..?

    Finns det en organisation el.dyl. som driver frågan politiskt eller åtminstone inom skolvärlden som man kan ansluta sig till? Det är tungt att ”slåss” ensam… Och jag vill egentligen inte slåss, utan vara konstruktiv och erbjuda lösningar som gynnar alla. Stort tack på förhand!

  2. Maria Å Petersson

    Vi har fyra barn… 9,9,11 och 13 år. En som har svårt för matte och en som har stora läs och skrivsvårigheter och två som behöver ”normal” hjälp. De har i snitt 3-4 läxor i snitt….. Alltså sitter vi med ca 16 läxor i veckan… I land känns det som om vi inte gör något annat och hur ska vi kunna lära ut rättvist. Jag har en nioåring som inte kan läsa ordet och … Behöver jag tillägga att han hatar skolan 😦 . Även om vi inte alltid behöver göra lika mycket känner han en enorm press och det rinner ofta tårar över det som ska redovisas

    • Linda

      Kloka tankar och kloka ord Pernilla! Skickade länken om forskning på läxor från skolverket som du länkade tidigare till sonens lärare och hoppas på feedback!

  3. Delar ett välskrivet och angeläget inlägg, såklart! Grattis till bloggbomben 😀 det är häftigt när nåt sånt händer. 🙂

  4. Kopierar lite här och fördelar vidare till lite lärare.
    Dom är vana att jag kommer farande med nåt.
    ”Å nej, inte du igen!”
    Jag känner väldigt ofta att lärarna också tycker som jag om läxor.
    Det måstemåstemåste ju gå att få till en bra lösning?!

  5. Efter fyra år och ingen som helst uppbackning från den andre föräldern, har jag resignerat och diskuterar med min son istället. Igår hade han med sig tvåveckorsplaneringspapper där läxorna för perioden redan stod inskrivna. Vi suckade båda två men var glada åt att den största läxan är engelska och det kan han ju redan. Vi delade på en kladdkaka och fjantade oss istället. Det tycker jag ger så mycket mer.

  6. Well…jag har en egen politiker, som sitter i barn- och utbildningsnämnden. Så vi pratar på. Som vanligt 🙂
    Och han satt två timmar igår med sonen och matteläxan. Inte mycket kvar av kvällen sen. För läraren hinner aldrig svara på frågor på lektionen…

  7. Johi

    Kloka Pernilla! Vad jag gör? Jag delar dina inlägg som tusan och idag uppmanade jag mina lärarkollegor att verkligen läsa! Jag hoppas att det kan leda till att vi får en mer enad front på skolan när det gäller detta. Sen suckar jag över dotterns veckans ord. Suckar och svär över att man i åk 2 ska tvingas till skriftliga förhör varje vecka av enstaka ord utan innebörd. Tackar min lyckliga stjärna över att dottern verkar ha en inneboende stavningskunskap från början. Jag tar upp detta med dotterns lärare, jag pratar på föräldrarmötet inför nya rektorn om att dotterns skola bör fundera på att tänka över varför de ger läxor. Jag gör mitt bästa. Framförallt blir jag också mycket mer säker på att jag gör rätt. Att mina tvåor inte har läxor, ja lite läsläxa får de allt i perioder, men annars jobbar vi på vansinnigt bra under skoltid och sen har vi ledigt. Och min bild av det är att föräldrarna är tacksamma!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s