Dagens utmaning

Den här veckan alltså… Utmaning på utmaning.

Först var jag med och debatterade i direktsänd tv. Kan säga att min första tanke när de kontaktade mig, var att säga blankt nej. Skulle jag sitta och rodna och stamma i direktsänd tv och försöka minnas vad det var jag ville säga nu igen? Nä nä, så roligt skulle vi inte ha det. Men så tänkte jag ett varv till och tyckte att det nog kunde vara lite kul. Och intressant. Och bra. Att vara med. Och hur illa kunde det gå? Det värsta som kunde hända var ju ändå att jag rodnade, stammade och inte visste vad jag skulle säga. Nu blev det inte så. Jag tycker själv att jag gjorde en helt okej tv-premiär. I alla fall tyckte jag det när jag tittade på debatten 02:30 i torsdags natt. Heh.

Och så kom lördagen den 21 september. Den dagen var så långt borta nyss. Den var så långt borta att jag hade god tid på mig att träna inför den. Och just som jag hade kommit igång och börjat se lite resultat blev jag sjuk. Såklart.

Så. Utan att ha tränat på två veckor, med täppt näsa och för lite sömn var det så dags för mig att för första gången springa ett lopp. Topploppet. Bakgrunden till att jag beslutade mig för att springa var att min vän Pamela som är chefredaktör för Topphälsa, för en envis kamp mot en hjärnjävlatumör. Den där tumören är så sjukt envis men Pamela är envisare. Och jag tänkte. Om Pamela kan kämpa månad efter månad, dag ut och dag in mot tumören så borde jag kunna ta mig runt 5 kilometer. Och så drog jag ihop ett lag. Susanne Boll hängde på. För hon hade minsann börjat springa i smyg, i somras.

Vi möttes vid Odenplan idag, sex stycken glada och taggade tjejer. Jag kände lite oro för hur jag skulle orka, totalt otränad och allt det där.

Min plan var att ta det lugnt. Jag ville inte ta ut mig och jag har aldrig sprungit hela fem kilometer förut, utan att gå ibland. Jag var inställd på att jag nog skulle gå lite idag också. Men. Startskottet gick och jag började springa. Väldigt lugnt. Men kände snart att benen ville mer. Så jag lät dem springa på. Och bestämde mig för att springa hela vägen. Jag skulle få springa hur sakta som helst men gå, det fick jag inte. Med draghjälp av skön musik, vätskestation, fantastisk utsikt och discotunnel blev det hela en riktigt rolig upplevelse. Och alla de där som gick, som jag sprang om, de blev en sporre. ”Jag tänker inte gå. För om jag går kanske de springer om mig och då blir det pinsamt.” Jag blev förvånad själv, över min tanke. Vad är det för en vinnarskalle plötsligt? Jag som inte bryr mig om resultat, tider och tävlingar. Jag kollar inte ens listor för att se hur det går för min bok. (Andra håller koll åt mig dock, tack vänner).

I alla fall. Jag hade ett hyfsat tempo och ibland hade jag nog kunnat ge mer men vågade inte för jag visste inte riktigt hur jag skulle fördela de där 5 kilometrarna. Jag ville orka hela vägen.

På slutet spurtade jag och väl i mål var jag helt slut. Vi snackar blodsmak. Och lycka. JAG SPRANG HELA TIDEN I FEM KILOMETER! Och på en helt okej tid, mycket bättre än jag hade kunnat tro! 32:13
Det har varit en jädrigt bra vecka. Jag har utmanat mig själv och varit med om nya saker. För det är ju så här som de säger i Bröderna Lejonhjärta:

”Ibland måste man göra saker man inte vågar för annars är man ingen människa, bara en liten lort.”

Och vem vill vara en lort? Inte jag!
Bildkavalkad från dagen:

Förberedelser.

20130921-220226.jpg

Team Bubblarna. För att vi är några träningsovana som bubblar uppåt. Och gillar bubbel.

20130921-220234.jpg

Toakö innan loppet.

20130921-220248.jpg
Susanne supertaggad!

20130921-220302.jpg
Min fina kollega, också supertaggad!

20130921-220316.jpg

Min fina f.d. kollega. Också väldigt taggad!

20130921-220327.jpg
Susannes barndomskamrat. Proffsutrustad och toppentaggad! Och jag kan exklusivt avslöja att det var den här kvinnan som vann i vårt lag. GRATTIS!

20130921-220340.jpg

Skrivpolaren som också är min mans kollega. Coolt taggad.

20130921-220349.jpg

Undertecknad. Lite nervös. Väldigt taggad.

20130921-220405.jpg

20130921-220419.jpg

20130921-220431.jpg

20130921-220439.jpg

Och så här gick det. Konstigt nog stämmer inte Runkeepers sträcka med Topphälsas men det skiljer inte så mycket. Min sluttid är några sekunder kortare också.

20130921-220449.jpg

Bubblarna did it!

20130921-220500.jpg

Och här minsann. Topphälsas chefredaktör som gled i mål, looking cool.

20130921-220514.jpg

Hurra! Vi har sprungit ett lopp!

20130921-220525.jpg

Hurra hurra hurra!

20130921-220542.jpg

Proffsöppning av Team Bubblarnas favvodryck.

20130921-220550.jpg

20130921-220719.jpg

Sååå nöjda!

20130921-220735.jpg

20130921-220746.jpg

20130921-220751.jpg

Lagets medlemmar kom på plats:
445, 500, 778, 935, 1302, 1324.
Vi är supernöjda! Eller, jag är det i alla fall!

Sådär ja. Imorgon är det söndag. Då ska vi göra lite läxor. Det blir en annan typ av utmaning.

Annonser

4 kommentarer

Filed under Träning, Uncategorized

4 responses to “Dagens utmaning

  1. Pingback: Årskrönika | Pernilla Alm

  2. Björn Carheden

    Grattis! Jag var i Tyresö, vid slottet och hade en fin vigsel men i morgon blir det Sicklaloppet. Fast för min del bara för att heja på dotter och två barnbarn. Jag får nöja mig med min motionscykel. Men det är frestande att börja springa men klokhet hindrar mig.

  3. Malin

    Tack underbara Pernilla för en härligt din dag! Sååå kul att dela den med dig och de andra bubblarna! Ser så fram mot nästa gång!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s