Läxkritikern får ris och ros

För en tid sedan blev jag intervjuad i Lärarnas tidning  och rubriken stämplar mig som ”läxkritiker.” Det är okej, jag är ju kritisk till läxor. När debatten rasade som mest i höstas (efter mitt blogginlägg) insåg jag hur het läxpotatisen är. Det var en hel del starka reaktioner, många rasade över att jag var kritisk till läxor. De som rasar värst är lärare. Speciellt språklärare. I flera diskussioner i sociala medier blir jag påhoppad och man ifrågasätter min kompetens och intelligens. Väldigt spännande reaktioner och formuleringar från lärare som jobbar i en grundskola vars läroplan vi måste följa. En läroplan som trycker mycket på värdegrund och respekt för allas lika värde.

De här reaktionerna fick mig att tveka inför att skriva den här boken. En omtänksam kollega spände ögonen i mig och sa till mig att tänka efter noga om jag verkligen ville skriva den, just på grund av dessa kommentarer. Och jag funderade. Och jag funderar faktiskt fortfarande. Jag vet att ämnet väcker reaktioner och det är alltid budbäraren som får ta skiten.

Liknande tongångar återfinns nu bland kommentarerna i artikeln i Lärarnas tidning och på ett sätt blir jag mest trött. Jag finner det fascinerande att man är så säker på sin sak och inte är öppen för en sansad dialog. Som tur är dyker det upp även andra i kommentarsfältet. Andra som har tänkt till.

Jag har i alla fall beslutat mig för att inte diskutera läxor i trådar i sociala medier för det leder ingenstans. Folk ”vet” exakt hur det är och försöker bara bevisa sin ståndpunkt och jag orkar inte föra en diskussion på en sådan nivå. Istället får det bli diskussion under ordnade former, diskussioner som ger alla inblandade något annat än pajkastning.

 

Här kommer lite om läxkritikern:

2014-04-07 15:01
Läxkritikern Pernilla Alm

Jag är också språklärare i moderna språk och engelska. Jag har jobbat i 18 år som lärare på grundskolans högstadium och 23 år på gymnasiet.
Jag anser mig vara en bra lärare och anlitas fortfarande som handledare samt språkvikarie.
Jag blir chockerad av att Pernilla Alm anser att läxor är helt onödigt och dessutom skrivit en bok i ämnet ”Läxfritt”.
Inte undra på att vi får så många språkelever på gymnasiet som inte har den minsta vana att läsa läxor och är helt främmande för det!
HUR ska man kunna lära sig ett främmande språk utan att träna hemma också? Har du uppfunnit någon mirakelkur bland dina elever som gör att de förbättrar sina språkkunskaper utan att träna på det vi gått igenom i skolan? (Skulle vilja testa dina elever enl kriterierna för deras nivå….)
Nuförtiden har eleverna oftast en egen CD till läroboken! de kan träna dialoger, övningar och uttal hemma. Det är omöjligt att enbart lära sig alla delar av språkkompetens i skolan bland 20-30 elever i en grupp som inte heller behärskar språket!
Du säger att det blir orättvist för en del elever har föräldrar som har utbildning och andra har det ej! Detta är ett absurt påstående som innebär att man ”ska bliva vid sin läst” och aldrig försöka förbättra sina kunskaper!
Jag har haft en mängd elever som engagerat syskon, grannar, kompisar el deras föräldrar för att bli förhörd på läxan! ALLA elever som vill utvecklas finner ett sätt att bli bättre i ett ämne!
Det ända jag kan hålla med om är när lärare i andra ämnen vill förmå elever att skriva rapporter och analyser hemma! Större arbeten skall göras med läraren som handledare för alla forskning visar ju att vi i Sverige är experter på att låta eleverna ”jobba på egen hand”, vilket bl a resulterat i våra katastrofala resultat i Pisa-undersökningen. Lärare skall UNDERVISA anser jag!
De elever som EJ fått språkläxor /mindre avsnitt att träna hemma/ måste ofta lära sig en mängd olika färdigheter inför provet och då kan det upplevas som övermäktigt!
Sammanfattningsvis tycker jag det är omoraliskt att propagera för läxfritt när vi hamnat på 28e plats i Pisamätningen och alla försöker finna någon mirakelmetod för att lyfta elevernas kunskaper!
Om LÄRARNA har en sådan inställning till repetition och läxträning hemma, hur kan vi förvänta oss att eleverna tar studierna seriöst?
MVH/Gunilla Vicario

 

Häpen

Jag håller helt med Gunilla och blir alldeles häpen och rätt tyngd också över vilken förödande utveckling för just moderna språk blir av en sådan utveckling! Jag har själv bara varit lärare 8 år men kämpar hela tiden i motvind i just dessa ämnen ( jag har två moderna språk ) . Min åsikt är att det skett ett brutalt nedmonterande av detta ämne sedan jag själv gick ut skolan 1993. Från att ha varit ett ämne som hanterats precis som andra ( inte som kärnämnen kanske) så har det blivit ett nödvändigt ont hos många rektorer och biträdande i ledningspositioner och tillsammans har man utvecklat ett klimat där vi oftast får de sämsta tiderna tex fredag em två timmar i rad som enda undervisningstillfälle på hela veckan. Då ska jag som lärare , på ett kreativt sätt få elever på steg fyra som är rätt krävande, att tycka om språk. Ändå är jag en lärare som de flesta uppskattar, men att ha språk så i ett sjok är förödande för minnet , deras kunskaper ska ju befästas genom minnet ! Har du tänkt på det ? Det är alarmerande när eleverna börjar åk 1 på hösten och har steg 3 , många är bedrövade över den dåliga språkundervisningen på högstadiet och de berättat ofta att de inte ställdes några krav på läxor, själva berättar de för mig om ”fritt lärande” en del har sett film bara hela tiden i princip och ingen grammatik alls. Dessa elever är jätteledsna för de känner att de har ett enormt handikapp mot andra elever där språket ofta varit 3 gånger i veckan för just den årskursen. Dessa ligger mycket före , de som berättar att de haft så och där timmarna legat på rimliga tider. Det är diskriminering tycker jag om ngt och det borde vara förbjudet att kunna klämma in moderna språk i olika konstiga gruppindelningar samt på dåliga tider. Där ska fokus vara vad gäller likvärdighet. Inte på läxor. Snarare tvärt om. Jag brukar alltid gå igenom hur kortidsminnet och långtidsminnet samverkan och vikten av repetition för minnesträning FÖR att motivera för läxläsning. INGEN säger emot utan förstår varför det gått så bra resp. dåligt !!! herregud , de hör ju inte precis moderna språk på TV eller så , bara det gör det så nödvändigt med repetion !! Och tiden i skolan !? Du kanske har lyckats få det bra där du är men flera moderna språklärare har som jag och får klämma in flera planeringar på de stackars timmar som finns !! Stridigt går man ut med att det är så viktigt och bra med språk men på skolledningsnivå är bara ett jobbigt ämne som ska sättas in , svårt att schemalägga då flera årskurser ska läsa samtidigt samma steg , så vad gör de ? Bakar ihop och sätter på eftermiddagar. Elever har själva sagt att ” jag prioriterar minst moderna språk för det känns som det inte prioriteras någonstans ” DET är ett problem! Det är där böcker behövs , inte sådana som motverkar sitt eget syfte ! Om minnesträning finns det massor av forskning, jag hoppas någon vettig lärare/ forskare kommer ut med det ! Då faller förödande argument som ger arbetsgivare på sin kvarn : att just nedprioritera ytterligare!

 

Läxor

På den F-3-skola vi arbetar har vi beslutat att göra skolan läxfri. Liksom Pernilla saknar vi vetenskaplig grund för att ha dem. Vi håller helt med henne i hennes argument. Vi kan helt enkelt inte motivera att behålla läxorna. Istället för att administrera läxor har vi valt att förlänga undervisningstiden. Eleverna går därför ca 40 min längre per vecka. Denna lösning känns som en tryggare, lugnare och effektivare miljö för eleverna, föräldrar och oss pedagoger. Den absoluta majoriteten av föräldrar och elever stöder och uppmuntrar vår lösning.

Väldigt få undersökningar visar just någon positiv effekt av läxor. Att liksom ha läxor för att träna sig för framtiden håller därför inte. Kanske någon typ av flipped classroom-läxor fungerar, läxor i traditionell mening känns bara omodernt. En duktig lärare bör hinna det man ska inom ramen för undervisningstiden. En ”duktig” lärare tycker inte vi är en som ger mycket läxor således. Vi propagerar ofta för att man inte ska ta med sig jobbet hem, det borde ju gälla även för våra elever rimligtvis då också, eller hur?

 

Läxfritt

Bara lite spännande att se den förfäran, för att inte säga raseri, som Pernillas artikel väcker, framför allt hos ett par språklärare. Undrar vad det handlar om? Tycker själv att artikeln ger en rad starka argument mot läxor. Argumenten för är mer diffusa för mig, särskilt i den tappning de presenterades här på kommentarsidan. För mig är det självklart att vi tränar på förmågorna i skolan, där professionen finns. Innebär det att lite av det centrala innehållet får maka på sig så må det vara hänt. Jag promenerar gärna med yngsta sonen och rabblar lite multiplikationstabeller och jag har personligen ingenting emot att diskutera Nigeriansk olja eller strukturellt våld med äldstingen. Men jag skulle bli rätt ilsken om deras framgång i skolan vilade på att vi här hemma åtog oss dessa uppgifter. Det är så idag, på tok för mycket. En skola för alla, oavsett bakgrund och förutsättningar; how about that? Å ena sidan, å andra sidan. Klart att det finns argument för arbete i ”mellanrummet”, men det gäller att utforma det så att det stödjer lärprocessen, och det är inte så enkelt som det verkar. Hoppas att Pernillas bok kan bli utgångspunkten för en bra läxdebatt!

 

 

Annonser

9 kommentarer

Filed under Lärarrelaterat, Läxfritt - för en likvärdig skola

9 responses to “Läxkritikern får ris och ros

  1. Annika weman Karlsson

    Jag ser fram mot din bok om läxor. Som jag ser det så är det så märkligt att läxorna lever vidare trots att inte skapar förutsättningar för en likvärdig skola, det finns inskrivit om läxor i våra styrdokument och för många elever så innebär de ett ständigt misslyckande. Dessutom byggs det upp en industri med läxhjälp som inte blir tillgänglig för alla.
    Så på Bregårdsskolan i Karlskoga ville vi pröva ett alternativ som kunde främja en likvärdig skola.

    Under läsåret 2012-013 gjorde vi ett år med läxlektioner i stället för läxor, i två klasser i årskurs fyra.
    Det innebar att läxan gavs genomfördes och många gånger rättades på en och samma lektion, under lärare ledning.
    Målet var att
    – ge samma förutsättningar till alla elever- en likvärdig skola.
    – testa olika inlärningsmetoder
    – använda pedagogernas tid till ett mer kvalificerat arbete än vad själva hanterandet av läxor är.
    – låta alla elever lyckas med sin läxa
    – differentiera läxorna- det blev så tydligt om eleverna behövde större utmaningar
    – jobba med studieteknik, så att eleverna klarade att ta ansvar för sitt arbete även i högre studier
    Resultatet
    Blev blandat- det fanns en stor spännvidd i åsikter hos elever, föräldrarna och personal. En övervägande del var mycket positiva. Men att det ska finna läxor sitter i ryggmärgen hos de flesta. Så kolossen läxors är svår att vända och förutsättningarna att driva projektet vidare var inte tillräckligt goda. Tänka sig – Läxor finns inte inte skrivna i våra styrdokument – men är ändock synonyma med begreppet skola. Om du är intresserad av att höra maila mig gärna
    Häls Annika
    annika.wemankarlsson@edu.karlskoga.se

  2. Catharina

    Hon som har skrivit den andra kommentaren tar ju upp ett helt annat problem – att hon inte får bra tider för sin undervisning och att moderna språk inte prioriteras. Det har ju inte så mkt med läxor att göra! Bara frustration över att inte kunna leverera att så bra jobb som hon önskar! Att hon upplever att vissa elever tittat på film hela högstadiet säger ju inget om huruvida de eleverna hade glosläxor eller inte 😉

  3. Maria

    Om, jag säger OM alla elever i Sverige hade haft samma förutsättningar när det gäller läxor hade jag kanske kunnat förespråka läxor…
    Om skolan hade tagit sitt ansvar och haft läxhjälp till exempel

    Om alla hade föräldrar som kunde läsa läxor med dem…
    Om alla föräldrar var pedagoger…
    Om alla föräldrar hade kunskap…
    Om alla barn var utan svårigheter….
    Om ingen hade dyslexi, adhd, you name it…
    Om alla hade svensktalande föräldrar…
    Om alla hade föräldrar som var nyktra….
    Om alla hade föräldrar som var drogfria….
    Om alla hade en dator hemma….
    Om alla hade en CD-spelare hemma…
    Om alla barn hade en förälder som inte jobbade heltid…
    JA DÅ SKULLE JAG VARA FÖR LÄXOR!
    Men så är inte fallet!!!! Alla barn har inte samma förutsättningar och möjliheter…

    Jag är en engagerad mamma men jag har fyra barn á MINST 4 läxor per vecka Ett barn har dyslexi och ett barn med mattedyslexi… Ibland känner jag till och med att jag kanske förstör något för jag är ingen pedagog, jag har inte utbildning! Men jag försöker och vi kämpar och vi kämpar till resultatet att skola/läxor är något man hatar.

    Det är 2014, det finns inga hemmafruar!!!
    Många barn har föräldrar som kommer hem efter 17.00 och då är det mycket som händer… Lär man sig verkligen så speciellt mycket klockan 19.00 på kvällen när man har haft en dag full med skola, aktiviteter och så vidare?

    Pernilla, jag tycker det är FANTASTISKT att du har tagit upp detta och att du driver frågan. Jag hoppas innerligt att du fortsätter för din röst behövs
    Heja dig!

  4. Här väntar hela familjen på din bok, Pernilla 🙂 Har inte följt debatten så mycket nu, men jag blir nästan lite chockad över vad dessa lärare säger. Hur många såna lärare finns det? Som tycker att vi föräldrar ska se till att ungskruttarna lär sig det mesta hemma…för det verkar de ju tycka. Jag känner inga barn som aktivt söker upp någon som kan förhöra dom på glosor om inte mamma eller pappa gör det. De lär sig inga glosor. De barnen efter från början. Och missar en massa på vägen till gymnasiet där lärarna ”upptäcker” att grundläggande kunskaper saknas. Det är väl inte så bra. Förresten den där Pisagrejen. Är den det enda viktiga här? Jag hoppas verkligen att din bok blir kurslitteratur på lärarutbildningen 🙂

  5. Som en liiiten motvikt mot allt ris vill jag säga (igen) att jag ser mycket fram emot din bok. Som lärarstudent funderar jag fortfarande på hur saker och ting verkligen fungerar där ute i verkligheten och känner mig osäker i många frågor, men läxor känner jag mig allt mer säker på att jag vill undvika i mitt framtida yrkesliv.

    • Pernilla

      TACK! Och just det där med lärarhögskolorna kommer upp i boken. Det verkar vara dåligt med undervisning om läxor där…

  6. Lite skojigt att Monica som är lärare skriver ”ända” när det ska vara ”enda” … Och då är hon ändå en eftertraktad och duktig lärare. 😉

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s