Det kanske är dags att byta?

I dag har jag haft ett Nueva som har varit nere på botten. Det var så lite kvar att själva hylskanten kändes på läpparna varje gång jag använde det och det är liksom inte den känslan man vill åt, när man ska mjuka upp sina torra läppar.

Så på väg hem svängde jag in på Apoteket och köpte två nya Nueva. Jag tog dem direkt och la i jackfickan och expediten sa ”Nehej, ingen påse där alltså.”
”Nej, de här går åt direkt. Lite beroende.” Sa jag.
”Då kanske det är dags att byta?”
Jag viftade avvärjande i luften och skrattade. ”Nej, jag har testat andra och inget annat cerat är lika bra.”

Vi sa hej då och jag gick ut men hennes ord stannade kvar hos mig. ”Då kanske det är dags att byta?”

Och jag tänkte. Varför? Och tänkte på hur mycket Cola light jag dricker och hur jag inte en enda gång kan komma med en colaflaska/burk utan att få en kommentar om att jag borde sluta. Visst, jag vet att det finns hälsorisker. Jag vet att det inte är nyttigt. Men nu råkar det vara så att jag gillar cola och har ingen lust att sluta. Och har aldrig, aldrig, aldrig ifrågasatt en annan människas kaffe/snus/ciggintag. Faktiskt.

Varför är vi så rädda för beroenden? Varför är det något vi alltid ska undvika? Vad är PROBLEMET om jag nu gillar att använda cerat? Störs jag av det? (Ja, när jag inget har). Kan man anta att någon annan störs av det? (Ja, när jag tappar det i golvet på natten). Men i övrigt? Vad spelar det för jävla roll?

Jag tycker att alla borde ha minst ett beroende. Det ska helst inte vara nikotin, medicin/knark eller alkohol. Kanske inte att sex är så jättebra som beroende utöver lagom mängd heller. Men små vardagliga beroenden är väl verkligen inget att hänga upp sig på? Inget att ständigt försöka bryta eller problemlösa. Och egentligen kanske inte heller något att blogga om.

Nu går jag och tar en cola light och lite nueva. Det är ju ändå fredagskväll.

Annonser

3 kommentarer

Filed under Babbel

3 responses to “Det kanske är dags att byta?

  1. Åh, vad trevligt att höra en likasinnad. Fast jag använder Lypsyl. Gamla klassiska, tråkiga Lypsyl. Den funkar bäst för mig. Och visst, jag har också fått höra att jag är beroende (vadå, jag måste ha minst en i handväskan, en på sängbordet, en i bilen, en i hallen i nyckelskålen, en…). Och visst, jag har till och med fått höra att den är snudd på farlig för den innehåller ett ämne som, håll i er nu…ÄR UTTORKANDE (!!??). Ha, ha, ha, jag tror att jag skrattar ihjäl mig (om jag inte dör av Lypsyl först förstås). Alltså, låt mig och min Lypsyl vara i fred 🙂

  2. Summan av lasterna är konstant…

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s