Utan dig – från början

Bara för att det är tisdag tänkte jag bjuda på de första två sidorna i min nya roman Utan dig.

omslag

 

Så här börjar den alltså:

Barcelona

Visst log väl den joggande kvinnan menande åt henne? Mikaela hade funderat på att ta en taxi, men bestämt sig för att frisk luft skulle göra henne gott. Försiktigt gick hon förbi mannen som låg och sov på parkbänken vid havet. Hon skakade på huvudet åt sig själv, han skulle förstås inte vakna av att hon gick förbi. Passeig de Colom var ovanligt öde och hon behövde knappt se sig för innan hon korsade den vanligtvis så intensivt trafikerade vägen. Den ena svarta, höga sandaletten skavde på hälen, hon hade dansat för mycket. Först ensam, sedan med honom. Han hade föreslagit att de skulle gå därifrån. Egentligen hade de båda varit alldeles för fulla, och hon var inte säker, men han hade nog tagit mer än alkohol. Ett typiskt sista-minuten ragg.

Hans lägenhet på en av de mindre gatorna i Barceloneta hade varit skabbig och säkert full med vägglöss. Hon hade inte kunnat komma ut därifrån fort nog. Som tur var hade han inte vaknat när hon samlade ihop sina saker för att kunna smita ut.

Hon snirklade sig uppåt genom gränderna som hon kände som sin egen ficka. Carrer de Ferran, nu var hon nästan hemma.

På håll såg hon hur Gabriel torkade av borden från nattens regndroppar och sedan kedjade loss stolarna. Hon skulle inte kunna smita förbi honom utan att bli upptäckt. Mycket riktigt, när hon närmade sig ropade han åt henne. ”¡La Flaca! ¿Un cortado?”

Den smala. Han kallade henne alltid så. Hon visste att han inte skulle acceptera ett nej, så hon log ett trött leende och han drog fram en nytorkad stol åt henne.

”Sitt här, jag kommer med ditt kaffe på momangen.”

Hon gäspade stort och gnuggade ögonen med baksidan av handflatan. Det förstörde det lilla av gårdagens smink som hade suttit kvar på plats. Gabriel kom ut med två espresso med mjölk och satte sig mittemot henne. Ännu var det ett tag kvar tills baren skulle öppna.

”Igen, Mikaela? Igen? Vi har ju sagt att du ska sluta med det där.”

Hon skakade sakta på huvudet och lutade det mot sina händer.

”Jag är så trasig.”

”Jag vet, cariño. Jag vet.”

Han sa inte mer, utan drog istället ett par fingrar längs hennes kind. Hon blinkade hårt, men det hjälpte inte. En tår trängde fram och för att dölja det böjde hon sig ner och grävde i väskan efter cigarettpaketet. Gabriel var genast redo med tändaren. En åt henne, en åt honom och så satt de där. Sakta blåste hon ut röken genom näsan.

”Jag vet inte vad jag ska göra med mig själv, Gabriel. Jag vet verkligen inte.”

Han tittade på henne med sina stora mörkbruna ögon.

”Jag skulle kunna ge många euros för att få veta vad det är som äter upp dig.”

Hon gav honom en uppgiven blick.

”Jag ska gå upp till mig nu. Behöver sova. Tack för kaffet.”

De kysste varandras kinder och hon sneddade över torget till den slitna och nedklottrade, men på något sätt pampiga porten. De snirkliga detaljerna i sten ovanför dörren påminde om hur tjusigt huset en gång måste ha varit.

Uppe i lägenheten släppte hon nycklarna på det lilla bordet bredvid dörren, sparkade av sig sandaletterna och gick in i sovrummet. Fönsterluckorna var fortfarande stängda från natten innan och rummet var nästan svart. Utan att ta av sig la hon sig ner i sängen och drog täcket över sig. Snart sov hon djupt.

Vad var det som lät? Hon satte sig upp och försökte se sig omkring. Famlade efter lampan i mörkret. När hon väl fått fram telefonen ur väskan på golvet hade den redan slutat ringa.

Mamma mobil.

I början hade de ringt en hel del. Allihop. Hon hade inte klarat av att svara och efterhand gav de upp och slutade ringa. Inga sms, inga meddelanden. Den enda som fortsatte var mamma, och Mikaela svarade plikttroget och lyssnade med ett halvt öra på alla utläggningar om grannens för stora altan och hur pappa somnade framför tv:n varje kväll. Mamma som kunde prata om ingenting hur länge som helst. För det avgudade hon henne.

November 2011 146

Där uppe, där ligger Mikaela och sover.

Annonser

Lämna en kommentar

Filed under Uncategorized

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s