Ljusets magi

Jag var på Waldemarsudde och såg utställningen Ljusets magi. Om friluftsmålare på 1800-talet.

Fokus i utställningen ligger på de kvinnliga målarna. Från Waldemarsuddes hemsida:

När Waldemarsudde våren 2016 väljer att lyfta fram friluftsmåleriet som konstriktning i Sverige på sent 1800-tal görs det med ett ”omvänt perspektiv”. Det innebär att kvinnliga målare och deras verk betonas framför de manliga kollegorna. Ett annat fokus är att visa verk av idag bortglömda konstnärer. Detta innebär att friluftsmålningar av välkända konstnärer som Anders Zorn, Carl Fredrik Hill, prins Eugen och Julia Beck visas sida vid sida med målningar av numera bortglömda konstnärer som Ida Gisicko- Spärck, Emma Löwstädt Chadwick, Anna Nordgren och Axel Lindman. I utställningen visas närmare 170 verk. Bland de svenska friluftsmålare som ingår är 45 kvinnor och 36 män. De kvinnliga konstnärerna representeras med runt 100 målningar ochmännen med runt 50 verk.Härmed tecknas en både annorlunda och nybild av friluftsmåleriets glansperiod i svenskt konstliv vid detsena 1800-talet.

 

Jag fastnade för det kvinnliga perspektivet.

Fakta: (Källa: Waldermarsudde).

Under 1800-talets sista tre decennier verkade runt hundra svenska kvinnliga konstnärer i Frankrike.

De hade utbildat sig på Konstakademien eller fått privatundervisning av någon av dess professorer, precis som deras manliga kollegor.

De reste till Paris för att måla och studera vidare, precis som deras manliga kollegor.

De kvinnliga konstnärernas verk antogs till de olika salongerna i Paris, de vann hedersutmärkesler och medaljer, några fick verk inköpta av franska staten.

Ändå SAKNAS dessa kvinnors namn i svensk konsthistorieskrivning. (!!!)

 

Ett ord (okej, ett uttryck) kommer till mig. WTF?!?

 

Fakta: (Källa: Waldemarsudde).

Färre än hälften av de kvinnliga konstnärerna ur friluftsmålargenerationen gifte sig. Att gifta sig kunde innebära en tryggad ekonomi men man förlorade också friheten att bestämma över sig själv, och ofta också något av sitt fokus som konstnär, när rollerna som konstnär och maka/mor kom i konflikt.

Av de manliga konstnärerna gifte sig 75%. För dem innebar äktenskapet inga stora förändringar vad gäller den tid de kunde ägna sig åt sitt konstnärskap.

Vissa av de kvinnliga konstnärerna ändrade sina motivval när de gifte sig. Fokus flyttades till interiörer och vissa använde sina barn och andra familjemedlemmar som modeller. Förmodligen av praktiska skäl.

 

Jag slogs av hur kvinnor i alla tider har offrat så mycket. Hur vi fortfarande gör det, eller inte gör det och istället tror att vi kan göra allt. Rodda karriär, vara perfekta mödrar, underbara fruar och dessutom odla spännande hobbies, springa milen och alla lopp som finns att tillgå, raka benen, ansa här och där, hänga med i modet, putsa skorna och dessutom hinna med tjejmiddagar, parmiddagar, aw och jobbmingel och dessutom finnas där för våra bffs. PUH. Jag blir helt slut av att bara tänka på allt det där jag många gånger tänkt att jag måste hinna.

Det gör mig ledsen. Vad är det som gör att kvinnor hamnar emellan? Fortfarande? Vi tjänar mindre. Vi dubbeljobbar mer. Vad är det som gör det, gång på gång på gång på gång?

 

Waldemarsudde. Är något av en favoritplats för mig. Det ligger så vackert och jag tänker mycket på prinsen som bodde där. Som lät bygga sitt hus för sina konstverk. Hur han stöttade konstnärer på uppgång, hur han slogs mot det varje kreativ person gör, am I good enough? Och som en extra börda, eller gillar de mig bara för att jag är prins?

Hans udde är i alla fall ett konstverk i sig. En fantastisk plats.

 

Herakles.

  

Jag älskade den här. Typiskt nog målad av en man. (William Blair Bruce). Men han målade en kvinna som är ifred och målar. Med oavdukat bord. (Hon ska säkert ta hand om det när hon är klar).


  

Och så älskade jag den här. Också den målad av en man. (Ehum). Carl Larsson. Jag gillar hur hon verkar ha tagit sig en stund för sig själv, hon är på väg någonstans och vill helst inte bli sedd. För ibland behöver man ett sådant moment. Oavsett om man är kvinna eller man.


 

Igår lämnade jag disken till idag. Jag tyckte det var en bra sak att göra. Ett litet steg för mänskligheten, ett stort för mig.

Annonser

2 kommentarer

Filed under Uncategorized

2 responses to “Ljusets magi

  1. Pingback: Jag besökte Carl och Karin Larsson  | Pernilla Alm

  2. Pingback: Kvinnor och starka bilder | Pernilla Alm

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s