The Swedish Number

Alltså. Det är en sådan genialisk och alldeles tokig idé. Jag älskar den! The Swedish Number är ett nummer folk från hela världen kan ringa för att få tala med en ”random Swede.” Efter en lång fördröjning lyckades jag bli registrerad (tog över ett dygn) och kunde i lördags kväll till slut få ”svara för Sverige” för första gången.

 

12938081_10153562539092532_1903682688512199707_n

 

Det var en 22-årig student från Holland som satt och drack öl med sin vän och blev nyfiken på numret. Vi talade en stund, jag stod under en stjärnklar himmel på Österlen (dålig mottagning inne i huset) och jag önskade att det kunde varit ett facetimesamtal så jag kunde visat hur vackert Sverige är.

Söndag kväll ringde en från Ukraina och lät mycket skeptisk. Han la på i mitt öra.

Men så – måndag efter jobbet kopplade jag upp mig i bilen på väg hem. Nästan direkt ringde det. En man i Argentina som pluggar till tolk och ville öva sin engelska. Vi hade massor att prata om. T.ex. skandinaviska länder vars klimat han gillar, death metal som han gillar men inte jag, engelska och spanska men vi hann aldrig låta mig börja träna på spanska för mitt i allting bröts samtalet. Jag blev riktigt putt. Det var en perfect match – spanskan och engelskan i en härlig mix.

På kvällen körde jag och äldsta dottern bil. (Jag körde, hon åkte med). Hon bad mig sätta igång appen. Direkt ringde det. Det var en man från Kina som inte kunde engelska. ”Sorry no English. Thank you. Bye bye”. Han sa lite mer också men det var inte på ett språk jag förstår. Jag tyckte det var modigt och coolt att han ringde fast han inte kunde varken svenska eller engelska. Det KUNDE ju faktiskt ha varit en kines som svarade här.

Så fort vi lagt på ringde det igen. Brad och Nicole ringde från ett konferensrum i New York City. De jobbar med marknadsföring och älskade idén med The Swedish Number. Vi pratade en lång stund om svenska ljusa sommarnätter, skärgården och husbyten.

Sedan ringde en man från Topeka, Kansas. Han var bakis. ”I just woke up and thought, hey why not call Sweden?” När jag körde förbi Gamla stan beskrev jag det för honom och han sa ”This is fucking epic.” Jo, kan man säga. Sedan var han mest intresserad av att prata om collegetjejer och varken jag eller dottern blev jätteledsna av att samtalet bröts.

Dottern och jag gick på Rock the Ballet – Romeo & Juliet på Cirkus och på hemvägen krävde hon appen igen. Då ringde en 16-årig kille från Turkiet. Han ville också träna engelska men höll på att dö lite när jag berättade att jag är engelsklärare. (Inte förrän han frågade vad jag jobbar med). Vi pratade i en kvart och det var en fin inblick i hans vardag som just nu mest består av pluggande för han tar studenten snart och siktar på att bli psykolog. Men innan universitetet vill han åka till Frankrike och lära sig franska, dansa mer med sin dansgrupp och spela mer fotboll.

Efter de här samtalen tänker jag: Världen. Så stor och så liten. Och så enkelt att bygga broar. Istället för murar.

 

Läs den här fina artikeln om en random Swede som inte var det uppringaren först tänkte sig men kunde han ha fått en bättre ambassadör?

”It’s different to hear about Sweden from a Swedish person than someone from another country,” he told me. After nearly thirty minutes on the phone with him, I agreed.

Och här. Peter, snart 60, från Eksjö. En riktigt bra representant för Sverige han också.

Annonser

3 kommentarer

Filed under The Swedish Number, Uncategorized

3 responses to “The Swedish Number

  1. Oooo, det här är så fint! Gillar verkligen att du signat upp på detta och älskar den här beskrivningen av alla människor! Så många fina broar, indeed.

    /Anna

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s