Kategoriarkiv: Pernilla Alm

I morgon … 

Ska jag till bokmässan. Och i vanliga fall är peppen på topp så här dan före dan. Men den här gången är jag bara ynklig.

Megaförkyld.

Feber.
Som tur är packade jag redan i söndags för jag skulle inte ha tid mån/tis, det visste jag. Så idag har jag istället för att jobba och inte ha tid nött soffa, slösat snytpapper och ätit upp husets glassförråd. Det bestod av exakt en glass. Och så har jag druckit svartvinbärssaft. Och ganska många Cola Light.

 

Jag har också skrivit en lista på det jag inte får glömma:

 

Men bok? Till bokmässan? Det verkar lite överkurs va? Men jag tänkte på tåget dit. I min tysta vagn. Men eftersom jag ska bita ihop och jobba imorgon kommer jag vara HELT slut när jag väl sitter på tåget. Jag tror det blir lurar och sömn.

 

Jaha. Kan vi alla bara göra ngn ”away damn cold” dans så att jag är mirakulöst pigg imorgon? För det är för fan bokmässan och den händer bara en gång per år!

 

Här träffar du mig på Bok- och Bibliotek 2016:

Torsdag: 15:30-16:00 Signering i Hois monter B07:60

Fredag: 15:30-16:00 Signering i Hois monter B07:60

Lördag 12-12:30 Signering i Hois monter B07:60

Lördag 13-13:30 Hoipodden på Podcastscenen Plan 2.

 

Hoppas vi ses!

 

img_1690

 

Annonser

Lämna en kommentar

Under Bok- och Bibliotek 2016, Hoi Förlag, Läxfritt - för en likvärdig skola, Pernilla Alm, Utan dig

Mikaelas Barcelona, del ett:

Barcelona  

Visst log väl den joggande kvinnan menande åt henne? Mikaela hade funderat på att ta en taxi, men bestämt sig för att frisk luft skulle göra henne gott. Försiktigt gick hon förbi mannen som låg och sov på parkbänken vid havet. Hon skakade på huvudet åt sig själv, han skulle förstås inte vakna av att hon gick förbi. Passeig de Colom var ovanligt öde och hon behövde knappt se sig för innan hon korsade den vanligtvis så intensivt trafikerade vägen. Den ena svarta, höga sandaletten skavde på hälen, hon hade dansat för mycket. Först ensam, sedan med honom. Han hade föreslagit att de skulle gå därifrån. Egentligen hade de båda varit alldeles för fulla, och hon var inte säker, men han hade nog tagit mer än alkohol. Ett typiskt sista-minuten ragg.

Hans lägenhet på en av de mindre gatorna i Barceloneta hade varit skabbig och säkert full med vägglöss. Hon hade inte kunnat komma ut därifrån fort nog. Som tur var hade han inte vaknat när hon samlade ihop sina saker för att kunna smita ut.

Hon snirklade sig uppåt genom gränderna som hon kände som sin egen ficka. Carrer de Ferran, nu var hon nästan hemma.

Så börjar min roman Utan dig. För en vecka sedan stod jag på exakt den plats där romanen börjar. Se här:


5 kommentarer

Under Pernilla Alm, Resor, Skrivande, Uncategorized, Utan dig

Till slut

”fick” jag mina böcker. (Om man med ”fick” menar ”fick ringa och jaga tre gånger, (och förlaget ringde sina tre gånger), kräva att DHL stoppade leveransen till fel adress och JAG sedan fick åka till Västberga för att mötas med ‘paketen finns inte här’ men när jag talat om att jag efter två samtal bedyrats att de skulle finnas där och jag talar om med bestämd röst att de visst ska finnas och jag  skulle ha fått leverans i måndags och jag  faktiskt, onsdag lunch, är rätt irriterad så går DHL-killen ut på lagret och letar och faktiskt  – HITTAR. Men ingen ska tro att DHL-killen ens hjälpte till att lyfta in en endaste liten låda à 20 kilo in i författarens bil, nej då). Om man menar det med ”fick” så ”fick” jag mina böcker igår. (Och om sanningen ska fram så tyckte mina amerikanska gäster att det var SKÖNT att energiknippet Pernilla försvann i ett par timmar så att de kunde bara vara en stund).

MEN SKIT I DET (sa jag att det var DHL som fuckade upp?) I’VE GOT MY BOOKS! (Jag ska snart börja vårda mitt språk, det är ju skolstart väldigt, väldigt snart).

10419982_10152275425192532_4279975285709025374_n

 

Tillbaka till ämnet!

Jag är lite kär i mina böcker. För det första är läxfrittboken så himla fin. Jag älskar färgerna. (Förutom orange, jag är inte så förtjust i orange men det passar ändå in). Jag älskar boken. Det ligger så mycket  otroligt hårt arbete bakom. Att hitta på en roman är ingenting jämfört med att skriva sanning. Å andra sidan, sanning är mycket enklare än roman. Allt finns ju på riktigt. Det är så otroligt olika men jag gillar båda – på olika sätt. Kort – jag älskar den. (Fast jag har hittat ett tryckfel).

För det andra – det är min andra publicerade bok. Det finns en tredje i pipeline men nu fokuserar vi på de alster som faktiskt fysiskt finns. Två riktiga böcker Pernilla Alm. Det är BRA jobbat det. Utöver att vara lärare, mamma, fru och kompis. Och dotter. Och sånt.

I min egohylla just nu:

10525682_644274365669308_9100485824539927917_n

Författare: Pernilla Alm

21 kommentarer

Under Alltid du, Babbel, Läxfritt - för en likvärdig skola, Pernilla Alm

Mitt allra första seminarium

Idag kom seminarieprogrammet till Bokmässan 2014. En av programpunkterna är jag. Inte ensam, vid min sida har jag Malin Roca Ahlgren – jag är så glad att få göra det här med Malin! Vi har följts åt LÄNGE nämligen. Ända sedan Malin bodde utanför Barcelona och vi båda hyste författardrömmar hängde vi i varandras bloggar och hejade på. När jag var på en jobbresa nära där Malin bodde passade vi på att ses, på balkongen till mitt hotellrum skålade vi i cava och drömde oss bort till när vi skulle bli publicerade. Och så blev det. Numera bor Malin i Sverige igen och vi delar mer än författarskapet, vi är också båda lärare.

Hur som helst – jag är väldigt taggad! Så många seminarier jag har besökt, så många författarkollegors seminarier jag har besökt och äntligen får jag göra ett eget. Jag borde vara blasé och lite mer cool men det här är faktiskt sjukt kul. Bokmässan väljer ut och det är alltid härligt att vara utvald, istället för bortvald. Det är också fantastiskt roligt att få chansen att förmedla något och förhoppningsvis ge någon annan något. (Folkbildaren i mig).  Så TJOHO på den!

Vad ska vi prata om då? Att det är coolt med ADHD och ocoolt med läxor. Seminariet heter Inne med adhd, ute med läxor! Torsdagen den 25 september klockan 17. Då ses vi där då!

Se mer om Coolt med ADHD här:

http://urplay.se/Produkter/181613-Coolt-med-ADHD

 

20140425-170700.jpg

 

 

 

 

 

10 kommentarer

Under Bok och bibliotek 2014, Föreläsning, Kollegor, Kompisars böcker, Lärarrelaterat, Läxfritt - för en likvärdig skola, Läxor, Pernilla Alm

Kom hem

Till den här i brevlådan. TACK Suss! ÄNTLIGEN i mina händer!

20140512-182551.jpg

Så passande nu när jag sitter här med nackspärr och igår la sista handen vid slutredigeringen. Nu går manus till redaktör, korr, sättning, korr och tryck. Sedan i en butik nära dig. Om du är ivrigt lagd kanske du vill bevaka boken för att inte missa när den släpps? Officiellt släppdatum är 20 augusti men jag har hört att den kan komma att finnas i lager ett tag innan dess ….

Ikväll är det du och jag i sängen Suss!

1 kommentar

Under Kollegor, Kompisars böcker, Lärarrelaterat, Läxfritt - för en likvärdig skola, Pernilla Alm

Det blir snart en bok

Igår var en galen dag. Jag jobbade i strömavbrott på jobbet och åkte kors och tvärs för att hinna intervjuas av Tv 4 om nedläggningen av mina barns skola och dessutom klämde jag in en bokkontraktssignering. Inget av det här hann jag blogga om igår men ibland händer saker fast man inte bloggar om dem …

20140121-111303.jpg

Precis. Bokkontraktssignering. Jag har ju refererat till ”hemligt projekt” och ”skriver så armbågarna blöder.” This is it!  Efter sommaren släpper jag en debattbok. Om läxor. Mot läxor. Läs pressmeddelandet från Hoi Förlag . Det blir lite som det här. Men mycket mer. Det känns såklart superkul!

26 kommentarer

Under Hoi Förlag, Läxor, Pernilla Alm

Det kom ett brev

(Eller mail då. Men det var tänkt som ett brev). Och om du inte har läst boken får du vara beredd på att få en aning om slutet så om du inte vill ha det ska du inte läsa resten av inlägget:

 

”Jag skrev det som ett brev, men nu finner jag inte kuvertet med din adress!
Hoppas att du ursäktar att det kommer som ett opersonligt mail istället.

”Tycker man om Kajsa Ingemarsson (Vem är det? tänkte jag) tycker man om Pernilla Alm. En välarbetad story som passar fint en dag på stranden.” stod det i rosa (Urk!) på den mer än lovligt plottriga framsidan. Färger som skar sig, sunkiga 70-tals villor och en kerub med sax, fick någon verkligen betalt för att skapa eländet? ”Jag är jätteledsen att du har fått vänta på din vinst.” stod
det på den medföljande lilla papperslappen. Hade jag varit med i någon tävling? (Trots febrilt funderande har jag ännu inte knäckt den nöten.)
Nåväl, jag fick väl läsa boken om jag nu hade vunnit den. Efter första kapitlet tog det stopp. Tvingade mig själv att läsa det andra, sedan låg boken oläst hela sommarlovet. Caroline var så ointressant, ytlig och mobilfixerad! Hur skulle jag, som medvetet valt att inte skaffa mig någon mobil kunna relatera till en kvinna som tycktes leva sitt liv genom telefonen? Hennes två döttrar kändes mest som uppvisnings Barbiedockor. I mitt eget hus finns, förutom maken, tre tonåriga söner och spelkonsoller i ett virrvarr. Skilda världar är bara förnamnet.

Det började inte så bra när din bok damp ner hos mig, men i går fann jag boken under min obäddade säng och gav den ett nytt försök. Sedan dess har jag sträckläst med undantag av timmarna då jag var tvungen att vara på jobbet.  Jag är högstadielärare.
Så nu kan jag ärligen säga: TACK!

Tack! Du fångade mig, du fick mig att känna djupt på många olika plan. Kanske inte som det var tänkt, för Caroline gillade jag aldrig och jag hade svårt för att känna att hon var äkta, men händelseutvecklingen, flirtandet, besluten då man önskar att karaktären hört mitt ”Gör det inte!” och det iskalla oförhandlingsbara slutet. Vad kan jag säga? Mitt i prick på något sätt. Trots att jag själv aldrig varit otrogen hade jag inga problem med att leva mig in i det grymma efterspelet och det kändes mer och mer som ett äkta grekiskt
katharsis.

Väl skrivet!
Bravo!
Så, tack för vinsten, lässtunden, renandet och för att du fortsätter att skriva. Då kan jag få lov att köpa din nästa bok själv. På den behöver du inte jämföras med någon annan författare och jag hoppas att förlaget ger dig en ny designer till omslaget.

Med tacksamma hälsningar”

Så här är det. När jag för några år sedan började skriva så var en utgiven bok långt bort. När den väl fanns hade jag inte förberett mig ordentligt på vad det skulle innebära. Att bli recenserad (sågad) och att folk skulle tycka. Jag hade verkligen inte tänkt mig att läsare skulle ta sig tiden och besväret att skriva till mig om min bok. Det hade jag verkligen inte. Men med jämna mellanrum droppar det in någons tankar och tack.

Och så kom det här mailet igår och jag läste det precis innan jag skulle gå och sova. Och först undrade jag förstås varför den här personen hade skrivit om hon bara ville dissa mig. Men läste vidare för jag tänkte att hittills har ingen skrivit för att bara kasta skit så det här är lite spännande. Och så tvärvände hon mitt i. Och jag log bredare och bredare. Och klappade mig själv på axeln. Det finns några som tycker att jag gör rätt. That’s all that counts. Några gillar det jag gör. Det gör det värt det.

Jag är så glad över feedback. Det är fantastiska brev som hittar till mig ibland. Ärliga, öppenhjärtliga och sa jag fantastiska?

Tack.

3 kommentarer

Under Alltid du, Läsande, Läsarmail, Pernilla Alm