Kategoriarkiv: Skrivande

Mikaelas Barcelona, del ett:

Barcelona  

Visst log väl den joggande kvinnan menande åt henne? Mikaela hade funderat på att ta en taxi, men bestämt sig för att frisk luft skulle göra henne gott. Försiktigt gick hon förbi mannen som låg och sov på parkbänken vid havet. Hon skakade på huvudet åt sig själv, han skulle förstås inte vakna av att hon gick förbi. Passeig de Colom var ovanligt öde och hon behövde knappt se sig för innan hon korsade den vanligtvis så intensivt trafikerade vägen. Den ena svarta, höga sandaletten skavde på hälen, hon hade dansat för mycket. Först ensam, sedan med honom. Han hade föreslagit att de skulle gå därifrån. Egentligen hade de båda varit alldeles för fulla, och hon var inte säker, men han hade nog tagit mer än alkohol. Ett typiskt sista-minuten ragg.

Hans lägenhet på en av de mindre gatorna i Barceloneta hade varit skabbig och säkert full med vägglöss. Hon hade inte kunnat komma ut därifrån fort nog. Som tur var hade han inte vaknat när hon samlade ihop sina saker för att kunna smita ut.

Hon snirklade sig uppåt genom gränderna som hon kände som sin egen ficka. Carrer de Ferran, nu var hon nästan hemma.

Så börjar min roman Utan dig. För en vecka sedan stod jag på exakt den plats där romanen börjar. Se här:


Annonser

5 kommentarer

Under Pernilla Alm, Resor, Skrivande, Uncategorized, Utan dig

Frukost med Marian Keyes

Min snälla vän Emmelie Hardenborg bjöd med mig på frukost med Marian Keyes hos Gudrun Sjödén. Så himla fint ordnat och Marian – vilken underbar människa hon är!

Vi fick ställa frågor och det blev långa, roliga och allvarliga svar. Jag kände igen mig i så mycket av det hon berättade om b.la. skrivprocess.
Jag frågade om vad hennes stösta utmaning som författare har varit.

”Efter varje bok tänker jag ‘this is it! Nu har jag inga fler historier.’ Att hitta en ny berättelse är alltid en utmaning. Men jag är intresserad av människor och om man är det tror jag att man alltid har historier.”

Marian berättade också att hon ofta får en första mening till sig, den fungerar som en dörröppnare till historien. Den är sällan kvar i slutversionen, men den sätter igång allt.

Som jag kände igen mig i det. De där meningarna som plötsligt finns i mitt huvud, och får igång mina tankar. Just nu har jag två sådana meningar i huvudet. Får se vilken som talar högst.

Mitt i framträdandet kom Gudrun Sjödén och hälsade på Marian som blev på riktigt starstruck. Så himla roligt.

Marian berättade också om hur hon mentalt bröt ihop för sex år sedan. Hur hon inte ens kom ur sängen på länge, men till slut tog sig ur.

”If anyone is going through a rough time right now, hang in there. It will get better. It will.”

Jag bär med mig många av Marians kloka ord – en riktigt bra start på min dag!

  
  

8 kommentarer

Under Kollegor, Skrivande

Uselt humör idag

Idag har allt varit fel. Allt. Jag har skällt, surat och tyckt att allt har gått helt inte i min väg.

Ikväll var jag och fikade med Malin Roca Ahlgren. (Som för övrigt fyller år idag och bara blir vackrare för varje gång jag träffar henne).  Vi planerade vårt seminarium under mässan (Inne med adhd, ute med läxor! Torsdagen den 25 september klockan 17. I Göteborg).

10577042_10152340454192532_6148274499900779813_n 10334437_10152016635056360_1622495507155864549_n

 

Vi hann också prata lite ditten och datten och pratade om detta att vara en skrivande människa. Hur folk alltid frågar oss hur vi har tid. Vi båda jobbar och skriver och de flesta förstår inte hur vi hinner. Och svaret är så enkelt: Vi hinner skriva för att vi måste. Och när jag och Malin pratade om det här insåg jag varför jag varit så sur idag. Det har gått flera dagar utan ord. Jag blir alltid sådan här när jag inte skriver.

Att leva med en sådan som jag. Det kan inte vara lätt. Faktum är att det nog är lite så här:

 

1 kommentar

Under Babbel, Skrivande

Att vara förälder. Och författare. Och ha sportlov.

Hemma hos oss i förmiddags:

Jag till barnen: ”Nu får ni hålla er i ett annat rum så att jag kan koncentrera mig. Fast jag älskar er ändå.”
Barnen i kör: ”Vi vet.”

Sedan blev det eftermiddag och vi åkte till simhallen. Jag HATAR simhallar. De är smutsiga med hår och ludd på golven, ibland lite plåster också. Det är kallt. Man känner sig ful pga det är februari och man är blek och har, efter sju år sedan den senaste förlossningen, kvar ”några” gravidkilon plus man börjar bli gammal och allt hänger. Och omkring en finns det alltid någon unge som skriker. Och sa jag att det är äckligt?! Mina barn ÄLSKAR simhallar. Så. I min bok har jag nu made up for att jag är en mamma som jagar skrivtid när jag borde vara en ledig lärarmamma och borde ha hela veckan på mig att vara närvarande med mina barn. Så idag blev balansen bra. Puh.

Frågan är dock – är vi okej i deras bok? Vi kanske är det idag men vad händer om tio år när de börjar bli bittra och inse vilken pissig  mamma jag var? Egoistisk och aldrig där. För varför skrev jag istället för att vara med dem?

Eller så blir de inte bittra. Istället kanske jag har lärt dem att även mammor, tjejer och kvinnor ska göra saker de brinner för? Att de också ska göra det de vill?

Eller så har jag bara dåligt samvete och vill rättfärdiga mig själv.

I alla fall. Just idag går det bra.

Lämna en kommentar

Under Barn, Skrivande

I augusti händer det grejer!

Som jag har tjatat på henne. Queen of krönikor, Queen of härliga skratt, Queen of träning, Queen of mingel, Queen of Fucking Everything. Skriv en bok! Har jag sagt. Och tjatat lite. En person som har så mycket att berätta och skriver så bra, det får inte finnas att det inte blir en bok då.  Och till slut så bestämde hon sig. I augusti kommer Pamelas bok ”Jag ska inte dö idag.” Nej du Pammis. Inte idag, inte imorgon, inte i övermorgon. Fan heller.

Du följer väl Pamelas fantastiska blogg förresten?

bild-kopia-10-e1337540281609

Och just det. Så kommer det en liten bok mot läxor också. Men vad är väl det för en värdslig sak, när man tänker efter?

1 kommentar

Under Kollegor, Kompisars böcker, Läxor, Processen, Skrivande

Om redaktörens roll

Jag är sjuk idag. Så går det alltid när jag vabbar. Nästa gång en av mina ungar är sjuk ska jag ta in på hotell. Om det inte såg så illa ut bara. Här ligger jag nu och roar mig med att läsa Facebook från pärm till pärm. Det tar ett tag men det är okej, Facebook fyller 10 år idag – hurra hurra hurra!

Igår blev det klart vem som ska vara redaktör för läxboken. Eminenta Therese Gregorius på Bläcklilja Textproduktion. Jag gillar att jobba ihop om en text. Det är alltid intressant att få input och en bra redaktör är nästan magi. Jag sålde nyligen en följetong till Året Runt (vet inte när den publiceras) och deras redaktör var grym. Hon strök och tightade till så jag bara gapade av förundran.

Och så. När jag nu låg och läste Facebook från pärm till pärm kom jag till dagens DK. Ni vet, Douglas Kennedy, en av mina favoritförfattare. Om redaktörer och egen text. Och jag säger bara – WORD!

Douglas Kennedy:
”More thoughts about the editing process:
What my editors do is to provide me with their considerable critical acumen when it comes to guiding me to reconsider aspects of the draft I have submitted to them, In short they can direct me in a certain way – but all the writing is always my own. Never has anyone ever written a word for me. Just as the 193 facebook posts I have written on this page have always been by yours truly. 
But an essential component of the writer/editor… process involves detailed discussions of the text – and how it can be improved. Anyone who thinks that a writer works in a solitary vacuum – or doesn’t rely on the outside eye of others – simply has no direct experience whatsoever of how the creative process functions (not that he or she should). If you want to read one of the best books ever written on the writer/editor symbiosis, I direct you to A. Scott Berg’s magisterial biography: ‘Maxwell Perkins: Editor of Genius”, which details how Perkins essentially helped make the literary reputations of F. Scott Fitzgerald, Ernest Hemingway and the first Thomas Wolfe, and how he helped shaped some of the key works in the 20th century literary canon. What you discover is just how essential a brilliant editor is to the process of writing a novel. Just as I continue to lean on to my editors for an  essential fresh eye on my work.
Speak to any playwright and they will inform you that the rehearsal process is the juncture when they often radically alter the text – because, of course, there are actors and a director working with them on it. Just as screenplays are endlessly rewritten before they go before the camera.
A novel is far less collaborative – but no writer is an island, and we all benefit from the informed perspective of others. Who, after all, is so narcissistic to think that they can exist without advice? And this raises a larger philosophic question: how dependent should we be on the point-of-view of others?”

Alltid denna balansgång. Nu ska jag balansera ner mig i soffan igen. Jag ska jobba imorgon nämligen. Det har jag bestämt.

2 kommentarer

Under Hoi Förlag, Processen, Skrivande

Oj, dagen rusade förbi

Frukostmöte 9-10.

Frukostmöte med familjen som gick upp 10:30.

Skrivtid samtidigt som mannen och barnen möblerade om barnens rum. Ett mastodontprojekt som de till både mannen och min förvåning slutförde. De har galet mycket saker och dessa skulle bäras ut och sedan tillbaka in, fast då i ordning.

Gemensam lunch mitt i ommöbleringen.

Träning på Friskis. Ommöbleringen fortsatte.

Uno. Jag kom, till ungarnas lycka, sist. De hade deklarerat att det skulle vara sista gången de skulle spela med mig om jag vann så jag fick lov att inte anstränga mig så mycket för att vinna. De har något emot min vinnardans som jag brukar visa upp.

Skrev lite till.

Gemensam middag. Vi kör frystömning pga 1) lite tunn plånbok efter december (gaaaah) 2) väldigt mycket olika saker i frysen. Det blev en supergod pasta  med ”sås” av kyckling, grädde och hemlagad buljong. Till detta ihopfrästa gröna bönor, körsbärstomater, och vitlök. Över alltsammans strödde jag  färskriven parmesan. SÅ GOTT. Och typ gratis. Winwin!

Mer skrivtid. Fast just nu kom jag ihåg att jag har en blogg också.

Klockan 20:00 bänkar vi oss framför Fångarna på fortet. Bara för att Amy Diamond är med ska jag också kolla.

 

20140103-204100.jpg

3 kommentarer

Under Babbel, Skrivande